Det händer i kroppen vid fasta – experter reder ut

Text: Susanne Hovenäs
Foto: Getty Images

Förr förknippades fastan främst med inslag i olika religioner, men har också använts som reningskur inom alternativmedicinen sedan lång tid tillbaka. I dag, däremot, har fastan blivit en livsstil hos allt fler.

Vad betyder det egentligen att fasta?

– Att fasta innebär att man äter färre kalorier än vanligt. Dels kan det handla om att man inte äter något alls utan bara dricker, dels kan det vara så kallad periodisk fasta då man låter kroppen vila från fast föda ett visst antal timmar per dygn eller reducerar antal kalorier ett par dagar i veckan, säger Kerstin Brismar, professor i endokrinologi och diabetesforskning vid Karolinska Institutet.

Många av dagens välfärdssjukdomar hänger intimt samman med vår kost och sedan åttiotalet har vi generellt ökat vårt kaloriintag med omkring 300 till 400 kalorier per dygn.

LÄS ÄVEN: 6 faktorer som hjälper dig till ett friskare, lättare och gladare liv

– Framför allt äter vi mer onyttigt, samtidigt som vi rör på oss betydligt mindre. Detta sammantaget har förstås påverkan på vår kropp och hälsa, så att ett mindre kaloriintag gynnar hälsan är inte särskilt konstigt, menar Kerstin Brismar.

Om du är frisk kan det med andra ord vara nyttigt att fasta. Och flera studier har slagit fast att om man periodvis låter magen vila från mat kan blodsockret stabiliseras, blodtrycket och kolesterolvärden gå ner och även risken för hjärt-kärlsjukdom och demens kan minska. Likaså kan lättare former av psykisk ohälsa bli bättre av att minska kaloriintaget.

Fasta gör så att cellerna stressas till att ställa in sig på reparation och förnyelse, vilket skyddar mot många sjukdomar. Man har också sett att en strikt 5:2-diet hos diabetiker kan leda till att egen insulinproduktion räcker för att få ett bra blodsocker. Men trots många hälsofördelar ska vissa personer inte fasta.

– Är du mager eller gravid är det inte så bra att fasta och varken små barn eller elitidrottare bör fasta. Är du äldre eller har vissa former av cancer, hjärt- eller lungsjukdom är det heller inte att rekommendera. Då behöver du få i dig tillräckligt med proteiner och näringsämnen för att kroppen ska orka fungera, säger Kerstin Brismar.

Fasta inte om du är…

• underviktig
• sjuk
• gravid
• äldre
• elitidrottare
• eller om du har någon form av cancer, hjärt- eller lungsjukdom.

Generellt tycker hon att man ska se över sin kost och försöka få i sig mer grönsaker, inklusive baljväxter eftersom det som kommer från växtriket innehåller fibrer som gynnar tarmfloran och infektionsförsvaret. Många bör därför få i sig mer baljväxter.

Att vattenfasta — det vill säga att du inte intar något annat än vatten under ett par dagar upp till en eller flera veckor — har blivit alltmer populärt. Men kan det verkligen vara så bra?

LÄS ÄVEN: Balansera din tarmflora – få en friskare kropp

– Efter en till två dagars vattenfasta börjar kolhydratförråden i kroppen ta slut. Eftersom hjärnan främst använder kolhydrater som bränsle börjar kroppen i stället bilda ett reservbränsle, ketonkroppar, från kroppens fettreserver. På så sätt sparas proteiner i musklerna från att användas som bränsle. Denna svältanpassning går initialt ganska snabbt, men är inte fullt utvecklad förrän efter cirka tre till fyra veckors svält. Vattenfasta innebär därför en förlust av både muskler och fett, säger Ola Wallengren, överdietist och medicindoktor på enheten för klinisk nutrition på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Kan vattenfasta vara farligt?

– Du riskerar att förlora muskler, sen riskerar du till viss del att få någon typ av mineral- och vitaminbrist. Vilket inte är positivt. Särskilt inte om du upprepar fastan flera gånger. Det har alltså inte bara möjliga hälsofrämjande effekter, utan det finns också negativa aspekter, säger Ola Wallengren.

Han menar att det sannolikt inte är säkert för någon som är underviktig att vattenfasta en längre tid. Och att hålla på att fasta i 30 dagar eller mer som smal, eller om man har någon sjukdom, är inte helt ofarligt.

– Men för de allra flesta som är friska så är det nog relativt ofarligt, säger Ola Wallengren.

Dock påpekar han att man kan få brist på viktiga ämnen såsom fosfor, magnesium, kalium och tiamin.

LÄS ÄVEN: Madelene blev kvitt medicin och magbesvär – tack vare helt ny kost

– När du sedan börjar äta igen kan du få rubbningar i vattenbalansen, vilket i värsta fall kan ge hjärtproblem som kan vara livshotande. Den här risken kan minimeras om du sakta trappar upp med att äta när du är klar med vattenfastan.

Vissa menar att regelbunden vattenfasta förlänger livet.

– Drar man paralleller från svältstudier på djur ser man att djur som svälter lever längre. Man har olika teorier varför det är så. Cellcyklerna kan förändras på ett positivt sätt, man ser mindre oxidativ stress. Ja, det finns flera möjliga teorier, men i slutändan är det inte visat att det fungerar på människan, säger Ola Wallengren.

LÄS ÄVEN: Vad får man egentligen ut av periodisk fasta?

Studier visar alltså att ett periodvis minskat kaloriintag är gynnsamt för hälsan för den som är frisk. Men om någon typ av fasta skulle vara bättre än andra går det i dagsläget inte att säga.

– Man har däremot sett att periodisk fasta som 5:2 är bättre om man vill gå ner i vikt än 16:8. Det handlar nog främst om att många äter alldeles för mycket när de väl äter. Vi ska komma ihåg att allt man stoppar i sig från 19.30 på kvällen förbränner vi inte så bra. Det vi stoppar i oss på kvällen i kaloriväg, såsom vin, öl, söta drycker, mat och snacks hamnar i fettväven, vilket i sin tur på sikt kan leda till hjärt-kärlproblem och typ 2-diabetes, säger Kerstin Brismar.

Olika typer av fasta

Fasta innebär att avstå från fast föda och enbart inta drycker. Ordet fasta betyder fast, stadig, stabil och solid. Den ursprungliga betydelsen i förhistorisk germanska var ”fasthållen”, vilket innebär att ha ”fast kontroll över sig själv”, och att ”vara observant på sig själv”.

Att avstå från föda kräver just självkontroll och disciplin att stå emot både sug och hungerkänslor, och det kan vara stärkande på många plan.

Födofasta

Födofasta innebär att du intar ett enda eller få födoämnen i syfte att rensa och läka kroppen. Det kan vara att du under en veckas tid enbart dricker buljong alternativt bara äter en välkokt mungbönssoppa i en vecka, inget annat.

Kalorirestriktion eller juicing

Kalorirestriktion eller juicing är detsamma som att begränsa energiintaget genom att inta drycker som te, benbuljong, grönsaksbuljong, frukt- och grönsaksjuicer.

LÄS ÄVEN: Maten som hjälper mot portvinstå: 5 smarta val

Periodisk fasta

Periodisk fasta innebär att avstå från mat vissa perioder under ett dygn eller under en vecka. 5:2 innebär att du äter som vanligt fem dagar i veckan, medan du reducerar kaloriintaget två dagar i veckan. 16:8 innebär att du låter kroppen vila från föda 16 timmer per dygn och att du har ett så kallat matfönster de resterande 8 timmarna på dygnet, då du intar mat som vanligt. Det kan till exempel innebära att du äter sista måltiden klockan 20.00 på kvällen för att sedan inta ditt första mål mat vid 12 dagen efter och att du däremellan bara dricker. Det kan även innebära längre matpaus på 24–48 timmar, varvat med perioder med normalt matintag.

Vattenfasta

Vattenfasta är intag av bara vatten under en viss period.

Varannandagsfasta

Varannandagsfasta innebär att du äter som vanligt i 24 timmar, för att sedan fasta i 24 timmar. Det är en typ av periodisk fasta.

Fastehärmande kost

Fastehärmande kost betyder att du under fem dagar äter cirka en tredjedel så mycket kalorier som normalt, samt reducerar proteinintaget kraftigt.

Källa: ekoappen.se

LÄS ÄVEN: Minska inflammationer i kroppen och skjut upp åldrandet: 5 viktiga tips