Maria Farm tar emot mig på sin mottagning i centrala Stockholm. I den gröna klientfåtöljen som jag slår mig ner i har det på senare år suttit en uppsjö personer som kämpat med så kallad relationsoro. Personer som plågat sig själv med ständiga frågor som: Är det så här kärlek ska kännas? Är min partner verkligen rätt för mig? Borde jag kanske dejta någon annan?
När Maria under fem säsonger var en av experterna i realityserien ”Gift vid första ögonkastet” fick hon samma ängsliga frågor från många av deltagarna, som i äktenskapsmatchningsexperimentet träffade sina tillkommande först vid altaret.
För henne, som under sitt arbetsliv som psykolog och psykoterapeut har haft tvång och oro å en sidan och kärlek och relationer å den andra som huvudspår i sin yrkesutövning, kändes det till slut fullkomligt nödvändigt att sammansmälta dessa två inriktningar till en bok om relationsoro som har fått titeln ”Är jag verkligen kär?”.
Maria Farm
Ålder: 50 år.
Familj: Make, två döttrar, 19 och 16 år gamla, samt en 7-årig son.
Bor: I Stockholm.
Yrke: Legitimerad psykolog och psykoterapeut, författare.
Aktuell: Med boken ”Är jag verkligen kär? – Hjälp vid tvivel i relationer” (Natur & Kultur).
Vanligare med relationsoro
När Maria för drygt 20 år sedan inledde sin karriär som psykolog fanns det inte alls samma skriande behov av en bok i ämnet som det gör nu, konstaterar hon.
— Nej, då var det ingen om som tog upp det här som ett tema och sa: ”Jag grubblar på om min partner är rätt för mig, om jag verkligen kan säga ja om han vill förlova sig, eller om jag vågar boka in en gemensam semesterresa med lång framförhållning ifall jag skulle ångra mig.” Jag hörde aldrig sånt! Den här typen av oro är i allra högsta grad ett tecken i tiden.
Maria tror att de glorifierade bilder av romantisk kärlek som kablas ut i populärkulturen och på sociala medier har stor inverkan på hur vi betraktar våra egna kärleksrelationer.
Läs även: Svårt att sätta gränser i relationer? Experten har fem råd till dig
— Man jämför sig med filmerna man ser och andras instagraminlägg när det kommer till hur kärlek ska kännas, kombinerat med föreställningen om att utbudet av potentiella partners är stort och att man alltid kan svajpa vidare på dejtingappen om man börjar tvivla.
En annan samtidsföreteelse som Maria tycker sig skönja är att dejtandet har kommit att bli en del av vårt självförverkligande.
— Livet har blivit ett projekt där det gäller att använda tiden väl. Självklart är det bra att ha mål att arbeta mot. Man kanske exempelvis vet att man gärna skulle vilja ha en relation eller att man vill försöka bli förälder. Men det är skillnad mellan det och att ha skyhöga krav på att man ska lyckas i alla områden av livet. Många vill hitta den perfekta partnern till sitt perfekta liv. Att leva upp till de anspråken blir ganska svårt.
Långa kravlistor på partners
Som en konsekvens av vårt alltmer affärsmässiga sätt att se på partnerletandet har dejterna i många fall antagit karaktären av anställningsintervjuer, där presumtiva partners ur varje liten aspekt förväntas leva upp till våra obevekliga kravprofiler. Det är en utveckling som Maria beklagar.
— Anställningsintervjuer är ju någonting helt annat än en dejtingsituation. Om jag ska gå på en intervju för ett viktigt uppdrag ligger fokuset på prestation. Jag ska visa vad jag kan snarare än vem jag är. Där gäller det att inte släppa på garden för tidigt och bli sårbar. Det innebär att man inte rör sig i känslodomänerna av nyfiket utforskande som vi vill åt i attraktion och förälskelse. Det är den typen av mjukare känslor som får oss att anknyta till varandra.
I den hektiska och målinriktade tid vi lever i är det lätt att avfärda en person redan efter första dejten eftersom den där eftersträvansvärda magin inte uppstod. Maria uppmanar allt som oftast sina klienter att gå emot den initiala impulsen att kassera dejtingobjektet och gå vidare till nästa.

— I stället peppar jag dem att träffa personen en eller två gånger till och ge vederbörande en ny chans. Vad är det värsta som kan hända? Att du har gett bort lite av din tid. Det här gäller framför allt om man vill bryta gamla mönster. Då brukar jag uppmuntra klienterna att titta bortom sin ”typ”.
Just detta att gå utanför mallen och undvika att begränsa sitt urval till en specifik kategori av människor är en utmaning för många. Maria erinrar sig en före detta kvinnlig klient som beklagade sig över att det var så kolossalt knepigt att hitta en ny man.
Läs även: Sexologen Suzann Larsdotter om sin bakgrund: ”Känner fortfarande stark skam”
— Jag hade svårt att förstå det eftersom det fanns så mycket hos henne som var attraktivt. ”Nej, det finns inga karlar för mig, Maria”, envisades hon. Men vid en närmare granskning visade det sig att det bara var två meter långa män med ett visst utseende som gällde för henne. Urvalet var med andra ord rätt selekterat. När kvinnan i fråga till slut kunde öppna upp även för andra typer av män fanns det ganska många där ute som var intresserade av henne.
Känslor varierar över tid
Tyvärr upphör inte tvivlen per automatik bara för att vi har gått in i en fast relation. Tvärtom kan de bli ännu starkare när vi väl har dedikerat oss till en person. Maria menar att många lever i villfarelsen att kärlek är en entydig och statisk känsla.
— De förväntar sig att kärleken alltid ska kännas, och att den ska förbli likadan över dygnets alla timmar. Om det inte är så tolkar de det som ett säkert tecken på att något måste vara fel. Men det behöver det verkligen inte vara. Känslor varierar över tid, inte minst när det gäller intensiteten. Faktorer som hur jag själv mår — så som om jag har sovit dåligt, har PMS, eller om vi grälade i går — kan självklart påverka attraktionen till min partner. Att känslorna växlar behöver inte stå för någonting särskilt, understryker hon.
Läs även: Min partner är fantastisk – men jag saknar min egentid
Om man vill få hjälp att urskilja om känslorna är i avtagande tillfälligt eller permanent föreslår Maria att man gör ett litet experiment.
— Prova att se till att sova ordentligt, träna och äta den mat som du mår bra av. Om det ökar din förmåga att känna intresse och attraktion för din partner, ja då är vi nog något på spåren. Om intresset för din parter däremot förbli helt oförändrat behöver ni kanske prata om det.
Bryt tankespiralen
Många klienter med relationsoro kommer till Marias mottagning med det uttalade målet att hitta ”den gyllene tanken”.
— Det är en vanlig föreställning att man en dag kommer att landa i något som man vet är sant. Det kommer inte att finnas några tvivel längre utan man kommer att bli helt säker. Myten om att man kan uppnå total visshet om ens partner är rätt för en eller ej vidmakthåller den här problematiken. Det finns inga enkla, sanna svar om kärleken. Sanningen är att vi människor väldigt sällan kan slå undan alla tvivel. Dessutom är det så att ju mer man oroar sig, håller på och googlar, dubbelkollar, frågar sina vänner, scrollar och jämför sig med andra, desto oroligare blir man. Därför gäller det att bryta de beteendena.
Att hitta strategier för att avstå från dessa så kallade ”återförsäkringar” är en oerhört viktig del av behandlingen, betonar Maria och ger ett exempel:
— När man känner att man vill googla ”hur vet man att man är kär?” ska man försöka låta bli. I de situationerna ska man till och med försöka lägga ifrån sig mobilen eftersom den är en trigger för många. En annan bra strategi är omfokusering, alltså att försöka göra eller prata om någonting annat i stället.
Prata om oron på rätt sätt
Marias klienter berättar ofta för henne att de skäms över sina tankar och inte vågar yppa något om dem för sina partners. Men att införliva sin livskamrat i sin relationsoro kan i själva verket vara en framgångsrik metod, förutsatt att man gör det på rätt sätt.
— Partnern kan med fördel följa med på en terapisession. Det brukar vara väldigt bra att få information om hur oro och tvångstankar fungerar och vad man som partner ska göra och inte göra. I våra privata relationer vill vi gärna trösta, underlätta och stötta: ”Det kommer att bli bra, du behöver inte oroa dig. Jag stängde av kaffebryggaren, tänk inte på det.” Men faktum är att man till den här typen av personen snarare behöver säga saker i stil med: ”Fast vet du vad, nu låter det som att det är din oro som talar.” Eller: ”Vi har ju kommit överens om att jag inte ska svara på de här frågorna. Ska vi ta en promenad i stället eller titta på en mysig film?”
Läs även: Ditt scrollande kan skada dina relationer: Så här blir du kvitt mobilberoendet
Att man berättar att tvivlen och oron finns där betyder inte att man ska konkretisera tankarna för sin partner. De kan det tvärtom vara klokt att avhålla sig från, råder Maria.
— Tankarna kan upplevas som sårande för partnern. Och det är faktiskt inte tankeinnehållet som sådant som är viktigt vid tvångsmässig oro. Det personer med relationsoro behöver förstå är att deras tvångsmässiga beteenden är ett sätt att reglera ångesten. För en liten stund blir obehaget mindre. Det är en väldigt kraftfull mekanism för oss människor. Nackdelen är att det bara känns bättre ett litet tag.
Undvik vanliga tankefällor
En mer långsiktig lösning är att identifiera tankefällorna som man har en förmåga att fastna i och bjuda in alternativa tankar. En svartvit tanke som: Jag måste jämt känna attraktion, annars är det någonting som är fel, kan exempelvis modifieras till: Bristen på attraktion kanske beror på att jag är stressad just nu.
— Initialt kommer det inte att kännas rätt. Det kommer att kännas som att man försöker lura sig själv därför att man är ovan vid att tänka så. Men ju mer man tränar desto mer medveten blir man om sina tankefällor och desto mer rimliga kan de alternativa tankarna komma att kännas.
Maria tillägger att hon ogärna vill pracka på sina klienter olika teorier.
Läs även: Så säger du förlåt till din partner – 5 tips som gör det enklare för er båda
— Jag brukar snarare fråga hur det har fungerat för dem att vara styrda av den här typen av väldigt höga krav på hur kärlek ska vara. Då brukar de flesta tillstå att det inte har funkat så bra och att de inte är där de vill vara, varpå jag föreslår att vi tillsammans ska utforska nya sätt att hantera kärlek, känslor och relationer. Funkar det inte så funkar det inte, men gemensamt för de flesta som kommer hit är att de i alla fall är beredda att pröva. Det är lite det jag hoppas på med boken också, att man även om man kanske inte håller med om allt ska våga testa det som man tror skulle kunna vara hjälpsamt för en.
Granska dina tankar
I situationer där du varit till exempel orolig, ledsen eller stressad: fundera över om du fastnat i en så kallad tankefälla. Ett sätt att tänka som drar förenklade slutsatser, är snabbt att döma och ökar på negativa känslor.
Finns det andra sätt att tänka som är mer neutrala och beskrivande (även om situationen i sig var svår eller laddad)? Hur skulle det kännas att låta de tankarna påverka ditt beteende?
Tankefälla
Om man är kär i sin partner känner man sig alltid attraherad av hen. (Allt-eller-ingettänkande)
Alternativ tanke
Attraktion kan påverkas av till exempel trötthet, stress och konflikter.
Hur kan jag gå vidare?
Kanske påverka genom att ta hand om mig själv och min hälsa.
Källa: ”Är jag verkligen kär? – Hjälp vid tvivel i relationer” (Natur & Kultur).
Ta makten över ditt värsta scenario
Relationsoron är inte enbart själviskt betingad. Ofta handlar det tvärtom om att man är rädd för att göra andra besvikna och ledsna.
— De här personerna har ofta en hög moral och en stark etisk kompass. Därför skulle det kännas fruktansvärt för många av dem att inte kunna hålla saker som de har lovat, förklarar Maria.
När klienterna har blivit varma i kläderna brukar Maria låta dem genomgå så kallad exponeringsbehandling. Det är en metod som ursprungligen kommer från KBT-behandling mot specifika fobier där man genom att gradvis närma sig det man är rädd för kan minska eller i bästa fall helt bli av med sin fobi. Eldprovet för klienter med relationsoro består av att man skriver ner sitt värsta scenario: Hur blir det om allt går åt fanders och man blir bedragen och sviken, eller själv är den som sviker eller ångrar sig när vigselringen väl sitter på fingret?
— Det är en oerhört verksam övning. Det är ofta då det vänder, tycker jag. Rädslan blir mindre handikappande. Man upptäcker att man har överskattat risken för att det man är rädd för ska ske, samtidigt som man har underskattat sin egen förmåga att hantera situationen om den mot förmodan skulle uppstå. Vi tacklar i regel livet bättre än vad vi själva tror. Det är när vi försöker trycka bort tankarna på vad som kan hända som de växer i storlek. Om vi däremot tar makten över de hemska berättelserna blir de mycket mindre triggande. Det är precis som det gamla talesättet att trollen spricker i solen.
Att vara perfektionist kan vara bra i vissa lägen, men i kärlek är det orealistiskt att förvänta sig perfektion, klarlägger Maria.
— Vissa är så fast i sin strävan efter en felfri framtid befriad från misstag, kriser och utmaningar. En lite mer hälsosam perfektionist tänker så här: Det kan bli svårt, men vi har det som krävs för att fixa det. Vi kommer att luska ut hur vi ska göra när vi väl kommer dit.
Konflikter kan stärka förhållande
Intervjutiden närmar sig sitt slut. Men innan hon tar emot nästa klient vill Maria spräcka myten om att relationer måste vara konfliktfria för att ha potential att kunna bli långvariga.
— Det är inte sant. Att man knappt bråkar behöver inte borga för en lång relation. Det som däremot är kännetecknande för hållfasta relationer är att paren lappar och lagar konflikterna så att det inte blir för sargande. Att vi när känslorna har lagt sig kan se meningsskiljaktigheten ur den andres perspektiv är viktigare än hur många konflikter vi har. I bästa fall kan konflikterna till och med fördjupa relationen och få oss att förstå varandras behov bättre.




















