Klimatkrisens och framtidens hållbara mat är framför allt vego – men nu flyger även insekter upp på listan över uppstickare som är bra för både klimat och hälsa. Vågar du smaka insektsmjöl?
Vi nordbor, som växt upp med Mowgli i ”Djungelboken” som skeptiskt utbrister ”Käka myror?!” på julafton, rynkar säkert på näsan åt denna text. Men sanningen är att insekter ätits i tusentals år i många länder världen över. Två miljarder människor beräknas äta insekter regelbundet idag, och enligt en rapport från Global Market Insights översteg den amerikanska marknaden för ätbara insekter 55 miljoner dollar år 2017 – och beräknas öka till nära 80 miljoner till år 2024. Och Europa är på väg att följa samma exempel.
Det är den växande efterfrågan på högkvalitativt protein och strävan efter hållbarhet och icke-processad mat som är de främsta anledningarna till denna ”insektshajp”. Insekter kräver nämligen inte enorma mängder vatten och belastar inte ozonlagret med metangas, som nötkreatur. Och de skulle kunna förse en stor befolkning med föda i klimatkrisens tidevarv.
Bland de mest ätna insekterna globalt finns myror, gräshoppor, termiter, larver och syrsor, men totalt 2 100 arter klassas som ”ätbara”, enligt Wageningens universitet i Nederländerna. Många är fulla av vitaminer, mineraler, proteiner och goda fetter.
Och i ett pågående forskningsprojekt på universitetet i Åbo, Finland, lät man nyligen en testpanel i Sverige få smaka en traditionell finsk paj med svamp, ris – och insektsmjöl. Reaktionerna var vitt skilda, från ”jag vill inte prova” till nyfikenhet.
Här i Sverige klassas insekter, och insektsprodukter, dock som ”nytt livsmedel” av Livsmedelsverket. Det betyder att varje art måste riskbedömas och godkännas innan den får säljas. Frågan är om vi är redo för myror på menyn…?
Läs även:
Minska ditt ”gröna gap”: 3 sätt att nå dina miljövänliga mål
