Bli din egen lyckas smed​!

Fastnar du lätt i grubblerier och negativa tankar och har svårt att känna dig riktigt tillfreds med livet? Lugn, det går att öka de positiva känslorna och skapa sig sin egen lycka – med hjälp av bland annat relationer och mindfulness.

Bli din egen lyckas smed​!
Mest lycklig blir den som ser till att värna sina relationer till släkt, familj och vänner.

Filip Fors menar att lycka har med personlighet att göra.

En väska från Gucci, en Porsche Macan S i gnistrande metallic eller en äventyrsresa till Antarktis — vad som är lycka skiftar beroende på vem man frågar. Men enligt forskarna handlar det om två definitioner av begreppet. Det ena är om man är nöjd med livet i det stora hela, om det blivit så som man tänkt sig. Det andra handlar om välbefinnande, hur man mår och känner sig; ju fler positiva känslor man har, desto lyckligare är man.

Men vissa är lyckligare än andra, det har man kunnat slå fast i tvillingstudier.​

— Det har med personlighet att göra. Om man är emotionellt stabil och har lätt att skaka av sig negativa känslor, är man lyckligare än de som fastnar i grubblerier. Utåtriktade är mer lyckliga än inåtvända, och målinriktade och disciplinerade personer är lyckligare än de som är mer impulsiva, säger Filip Fors, forskningssamordnare på sociologiska institutionen vid Umeå universitet.​

Men säg den lycka som varar. Lyckligast är man någonstans i det korta tidsspannet mellan 65 och 70 år, det gäller både kvinnor och män. Anledningen, tror forskarna, är att man då är pensionär och har friheten att disponera sin tid som man vill och förhoppningsvis fortfarande har hälsan i behåll. En ny studie från 2018, gjord på Duke-NUS Medical School i Singapore, på personer från 60 år och uppåt, visar också att lyckliga äldre lever längre, jämfört med sina mer missmodiga systrar och bröder.

​Höginkomsttagare är lyckligare än låginkomsttagare, någon som är förvånad? Nåväl, det beror på att man då har sina grundläggande behov tillfredsställda och, utöver det, en frihet att göra resor och köpa sådant som kanske underlättar i vardagen. En hög inkomst kan också göra att man uppfattas som mer lyckad av omgivningen och blir mer bekräftad, vilket kan påverka lyckan positivt, menar Filip Fors.

Mest lycklig blir den som ser till att värna sina relationer till släkt, familj och vänner. Även de som lever ett meningsfullt liv, som känner att de ingår i ett större sammanhang eller är med och förbättrar världen, känner mer lycka än andra.

— Det behöver inte handla om att stoppa klimatförändringarna, utan det kan vara en handling i det lilla, som att hjälpa grannar eller släktingar. Huvudsaken är att det är ett mål som går utanför en själv.

Men vad är det då som lägger krokben för lyckan? Jo, det är när man söker snabba kickar och gör sådant som känns bra för stunden och struntar i det som kan ge lycka på sikt.

— Mycket av vårt beteende är vanemässigt, så även om vi gör saker som inte genererar lycka, så fortsätter vi med det. Till exempel struntar i träningen fast vi vet att vi skulle må bra av den eller stannar kvar på ett jobb vi inte trivs med fast vi skulle må bättre av att byta. Men man kanske inte har råd att utbilda sig och söka sig till sitt drömyrke, det kan finnas strukturella hinder.

Det bästa av allt är dock att man kan bli sin egen lyckas smed. Det går att jobba på lyckan och förbättra den genom olika metoder.

— En handlar om mental träning för att förändra sitt sätt att se på saker som händer och att lära sig hantera negativa känslor och tankar. Till exempel kan man använda sig av kbt-­övningar som finns i appar eller i självhjälpsböcker. En annan metod är att träna sig på att uppskatta positiva saker i livet. Det kan man göra genom att skriva tacksamhetsdagbok några gånger i veckan. 

I studier har man också sett att människor mår bättre och blir lyckligare om de är mer närvarande i nuet. Där kan mindfulness vara en bra hjälp.

Vi gör inte heller alltid de saker som vi skulle behöva för att känna oss lyckliga, kanske för att de kräver lite ansträngning, som träning eller att träffa vänner. Gör mer av sådant du mår bra av, även om det kan ta emot att komma igång, uppmanar Filip Fors. ​

Men lyckan kan också köpas för pengar, jo du läste rätt. Men då gäller det att veta vad man ska shoppa. För att konsumera sig lycklig måste det handla om rätt saker. 

— Köper du en dyr väska, bil eller klocka, så vänjer du dig snabbt vid den här sortens prylar och vill sedan ha dyrare och fler saker, det kallas tillvänjningseffekten. Vill du ha en långvarig lyckokänsla ska du köpa saker du i mindre grad vänjer dig vid, som upplevelser och resor till exempel, säger Filip Fors.

 

Sofie Hallberg och Ida Höckerstrand, tjejerna bakom Ångestpodden, är nu även aktuella med boken "Vi borde vara lyckliga".
Foto: Herman Caroan

​Tjejerna bakom Ångestpodden, Sofie Hallberg och Ida Höckerstrand, har nyligen kommit ut med boken "Vi borde vara lyckliga" (Bokförlaget Forum). Boken riktar sig i första hand till kvinnor mellan 18 och 34 år som lyssnar på podden, men även till alla dem som undrar varför den psykiska ohälsan ökar så drastiskt bland unga. Enligt en undersökning från Försäkringskassan är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivning, och mest stressade upplever sig kvinnor i gruppen mellan 16 och 29 år.

— Vi tillhör den generation där väldigt många har goda förutsättningar för att bli lyckliga, uppfylla våra drömmar, resa och utbilda oss, men i stället har vi blivit en generation av ångest, säger Sofie Hallberg.

Anledningen tror hon bland annat är att många styrs av yttre omständigheter, istället för att lyssna till sig själva. Vi lever i jämförelsernas tid med telefonen i handen hela vårt vakna liv och jämför oss ständigt i ­sociala medier med andra, vars liv vi tror är perfekta, menar Sofie Hallberg.

Vi strävar hela tiden efter lycka och kan inte riktigt acceptera att livet faktiskt är ganska jobbigt ibland. I sociala medier matas vi ständigt av bilder som ger sken av att alla andra verkar vara så lyckliga, ingen delar ju med sig av sina olyckor. 

Med boken hoppas författarna kunna inspirera läsarna att våga prata om alla känslor, även de som känns jobbiga och som man skäms över. Alla relationer, även den till sig själv, blir bättre om man vågar prata om sådant som känns jobbigt, menar Sofie Hallberg.​

— Jag tror att man ska sluta att sträva efter lyckan och istället lära sig att vara tacksam för det man faktiskt har. Lycka är olika för alla, den måste man definiera själv. Men själva sökandet efter lyckan kan göra oss olyckliga, eftersom vi inte kan nöja oss med det vi har, utan ofta strävar efter något som är ouppnåeligt.

  • Få tidningenhalsa.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!