Text: Susanne Hovenäs
Foto: Getty Images, Privat
Att livsmedel och den mat vi äter har en central roll när det gäller klimatfrågan känner de flesta till. Men hållbarhetsfrågan handlar om så mycket mer än bara klimat. Biologisk mångfald till exempel. Så hur ska man tänka egentligen? Är ekologiskt alltid bäst och vad är mest hälsosamt?
— Vi lever i en tid där allt fler hållbarhetsfrågor konkurrerar om konsumenternas uppmärksamhet, så jag förstår att de känner sig förvirrade. Men vill man handla hållbart kan man inte skära ut en fråga i taget för då blir det lätt fel. Det vi på Naturskyddsföreningen jobbar med är att folkbilda och vägleda konsumenter utifrån en helhetsbild, säger Pim Bendt, enhetschef för odlingslandskap och gruvor på Naturskyddsföreningen.
Utifrån en helhetsbild behöver vi se till flera områden samtidigt såsom biologisk mångfald, klimat, cirkularitet och resurshushållning. En parameter som biologisk mångfald handlar om artrikedom, och vill man konsumera utifrån dessa utmaningar är ekologisk produktion klart bättre.
LÄS ÄVEN: Får vi i oss för mycket D-vitamin? Det här säger forskningen
— Forskningen visar att gårdar med ekologisk odling har 30 till 50 procent högre biologisk mångfald än konventionell produktion. Inom ekoodling strävar man också efter att ta vara på lokala resurser, till exempel stallgödsel från närområdet i stället för importerat konstgödsel, säger Pim Bendt.
Om valet står mellan svenskt ekologiskt och importerat ekologiskt finns det fördelar med den svenska ekologiska produktionen,enligt rapporten ”Svenskt, importerat, konventionellt eller eko — vad ska man välja?” från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Till exempel är färre bekämpningsmedel godkända för användning i Sverige än i EU. Ett sådant exempel är koppar, som används inom ekologisk produktion av äpplen, tomater och potatis i Europa, men som inte är tillåtet i Sverige, vare sig inom ekologisk eller konventionell produktion.
Ett annat exempel är förbudet i KRAV:s regler att använda nitrit i förädling av charkprodukter.
Närodlat eller ekologiskt?
Allt som oftast ställs vi inför valet mellan lokalproducerat och ekologiskt. När det gäller lokalproducerat behöver man känna till att det inte finns någon enhetlig definition av vad lokal mat innebär.
Enligt SLU handlar lokalproducerat om att det finns närhet mellan produktion och konsumtion, här kan alltså bonden ha använt miljögifter i produktionen. Ekologisk produktion är däremot styrd av regelverk och är därför lättare att definiera, även om det kan skilja något mellan olika länder och tilläggsmärkningar.
— Närodlat och ekologiskt ska inte ställas mot varandra. Tvärtom så är de ömsesidigt förstärkande. Vi vet att svenskt ekologiskt är mer närodlat än svenskt konventionellt, eftersom produktionen i större utsträckning bygger på lokala resurser i stället för importerade insatsvaror. Därför stannar också mer av pengarna som ekobonden får för sina produkter i det svenska lantbruket, i stället för att gå till den internationella insatsindustrin, säger Pim Bendt.
Han menar att du i stället bör fråga dig hur du vill att maten produceras där du bor. Utifrån lokala resurser eller med hjälp av miljöskadliga insatsvaror? Och glöm inte att det inte är transporten av livsmedel som är den stora boven i sammanhanget, utan hur den produceras.
Är ekologisk mat nyttigare?
När det gäller hälsoaspekten på valet mellan eko och konventionellt tyder inte den forskning som finns på att ekologisk mat innehåller mer näring än annan mat.
Det finns studier som visar att viss ekologisk mat kan innehålla högre halter av antioxidanter, som ingår i olika vitaminer, men skillnaderna är små och påverkar inte nämnvärt den totala mängd vi får i oss.
LÄS ÄVEN: Hälsoingenjören Ewa: ”Skolorna borde lära ut biokemi istället för bullbak”
Konventionellt odlad mat kan innehålla något mer rester av bekämpningsmedel, men de tillåtna halterna är så lågt satta att den mängd du får i dig från maten inte påverkar hälsan.
— Det korta svaret är att för hälsans skull går det inte att säga att det ena eller det andra är bättre. Det som har betydelse för hälsan är vilken kost du har i stort, till exempel att du äter mycket frukt och grönsaker och följer kostråden i övrigt, säger Anneli Widenfalk, toxikolog på Livsmedelsverket.
Mindre gifter i naturen
Innehållet av ett antal skadliga ämnen i ekologiska livsmedel, såsom tungmetaller och mögelgifter, har studerats i ett större antal studier. Den mest betydelsefulla skillnaden mellan ekologiskt och konventionellt, som har identifierats, är en sannolikt lägre halt av kadmium i ekologisk spannmål. Men andra faktorer i mathållningen betyder oftast mer för hur mycket kadmium vi får i oss. För andra tungmetaller har man inte sett några skillnader.
För ett par år sedan upptäcktes höga halter av dioxin i svenska ekologiska ägg. Halterna ligger under gränsvärdena, men är betydligt högre än i konventionella ägg. Orsaken är det fiskmjöl som finns i ekologiskt foder till höns.
Andra problem är användningen av antibiotika, framför allt inom djurhållningen. Den är betydligt mindre internationellt i ekoproduktionen, medan användningen globalt bidrar till en ökad antibiotikaresistens hos bakterier, vilket utgör ett allvarligt långsiktigt hot mot hälsan.
LÄS ÄVEN: Svenskarna äter sämre när maten blir dyrare: Så äter du nyttigt – och billigt!
— I dag vet vi alldeles för lite om hur vi påverkas när vi exponeras för många olika miljögifter samtidigt. Det behövs mycket mer forskning på så kallade kombinationseffekter. Men ett säkert sätt att minska sin totala exponering är ju att välja ekologiska livsmedel. Då får man ju också mindre gifter i naturen och gladare djur som bonus, menar Pim Bendt.
Enligt SLU beror förekomsten av resthalter av miljögifter på vad det är för livsmedel. I exempelvis spannmål, baljväxter och rotgrönsaker är resthalter ovanliga även för svenskproducerade konventionella produkter, medan resthalter är vanliga för många sorters frukt.
Det finns misstankar om att negativa effekter av bekämpningsmedelsrester förekommer trots omfattande säkerhetstester. Till exempel att exponering av låga halter av vissa insektsmedel i fosterstadiet skulle kunna inverka på barns kognitiva utveckling; lärande, minne, medvetande, problemlösning med mera.
Konsumentens val sänder signaler till handlaren
Oavsett om man satt sig in i helhetsbilden eller inte, så hamnar man där framför grönsaksdisken och valet står mellan att köpa ett ekoäpple från Italien eller ett svenskt från äppelodlaren på Österlen.
— Här kan man tänka på olika vis. När jag köper ett KRAV-märkt äpple sänder jag en signal till handlaren att hållbarhet är viktigt, vilket också skapar bättre förutsättningar för svenska KRAV-bönder att få ut sina varor i handeln. När jag väljer det svenska konventionellt odlade äpplet skickar jag ingen sådan signal. Sedan är det ju inte bara upp till konsumenten vad som hamnar på hyllan. Handeln har stor makt över vad som frontas. För att förändra det behövs mer än konsumentmakt, och det är här vårt ansvar som förening kommer in, säger Pim Bendt.
— Utifrån den forskning som finns i dag vill jag uppmana dig som har råd att köpa svenska ekologiska livsmedel så mycket du bara kan och att äta mindre men bättre kött, som till exempel naturbeteskött eller vilt — detta är det bästa för miljön och klimatet!
LÄS ÄVEN: Alexandre kämpar för arternas överlevnad: ”Vi vet vad som behöver göras”
4 snabba frågor till Pim Bendt
Vilket är bäst för klimatet, ekoodling vs konventionell odling?
Klimatpåverkan är ungefär lika stor från konventionell odling som från ekologisk, men vill du samtidigt främja fler miljöaspekter så är eko bättre.
Finns det hälsofördelar att äta ekologiskt?
Nja, studier visar att viss ekologisk mat kan innehålla högre halter av antioxidanter, men det som har betydelse för hälsan är vilken kost du har i stort.
Ska jag välja närodlat konventionellt eller ekologiskt från andra länder?
Kort kan man säga att det handlar om vilken produkt som avses och vilka miljö- och hälsoaspekter du värderar högst. Transporter av livsmedel är inte heller den största miljöboven i sammanhanget.
Ska jag välja svenskt ekologiskt eller ekologiskt från Italien?
Det finns fördelar med den svenska ekologiska produktionen. Till exempel är färre bekämpningsmedel godkända för användning i Sverige än i EU.