Av: Emilia arvidsson
Foto: Matilda Lindeblad
Gaser, uppsvälldhet, diarréer, förstoppning och smärtor, det är något som berör många. Faktum är att så många har besvär med magen att det påverkar folkhälsan i stort.
Rana Eizad är ST-läkare och också känd som Magdoktorn på Instagram. Hon har själv gjort en magresa och är aktuell med boken Dumma mage (Bonnier Fakta, 2024).
— Jag dras till tarmen, den är ofta det bortglömda organet inom vården! Den är så relevant för våra dagliga liv, ändå är det få som vet hur de ska ta hand om den på rätt sätt, säger hon.
Rana Eizad om IBS
Att få diagnosen IBS, irritable bowel syndrome, utan att få råd om hur man löser problemen kan vara frustrerande för den drabbade. Särskilt om man har gjort allt man kan för att må bättre i magen. Men det finns hopp och verktyg som fungerar, men du behöver först bli din egen magdetektiv.
Rana Eizad har valt att tala om ”den känsliga tarmen” istället för IBS. Anledningen är att kriterierna för IBS är ganska strikta. Hon berättar:
— Om man inte har ont tillräckligt ofta kommer man ju till exempel inte kvala in på diagnoskriterierna, fastän man har betydande besvär från tarmen. Därför har jag valt att prata om den känsliga tarmen för att även inkludera dem med lite mildare besvär, som inte uppfyller kriterierna. Det innefattar alla med IBS-diagnosen, men även alla som faller strax utanför den.

Definiera dina magproblem
Vet du med dig att du har en känslig tarm blir steg ett att försöka definiera vilka besvär du har. Är du ofta förstoppad eller har diarrér eller lite av varje? Har du främst problem med smärtor? Beroende på vilket ditt främsta symtom är ska behandlingen fokuseras på det.
Det gäller även att titta på vad i din omgivning som triggar dina symtom. En stor faktor i sammanhanget är hur du reagerar på stress och hur din mentala hälsa är. Men hur hänger det ihop med magen?
— Tarmen och hjärnan pratar med varandra via neurologiska och hormonella banor som förbinder de bägge organen. Den här förbindelsen kallas för tarm-hjärnaxeln, förklarar Rana Eizad.
Tarm-hjärnaxeln och tarmens nervfunktion har stor påverkan på om vi har förstoppning eller diarréer. Hastigheten, det vill säga hur snabbt vi tömmer tarmen, påverkas av nervsignaler. Ibland går det fort, ibland långsamt.
Magproblem kan påverka den psykiska hälsan
Rana pekar också på kopplingen åt andra hållet: har vi magbesvär under längre perioder sätter det spår i vår psykiska hälsa. Om du gång på gång går på toaletten och känner att du inte kan tömma tarmen, eller har frekventa diarrér där du är bunden till toaletten, så påverkas din känsla av ett välmående liv. Det kan också bli handikappande på ett sätt som gör arbetslivet lidande.
— Det finns studier som visar att personer med IBS på sikt i större grad utvecklar ångest och depression, och vice versa, säger Rana.
Vad kan vi då göra själva, för att få ordning på magen? Det finns olika knep att ta till. Men ett av Ranas budskap handlar om att lägga minst lika mycket tid på stresshantering som man gör på enklare kostförändringar.

Hyperfixera inte på maten
Det gäller att inte hyperfixera på maten. Din mage kan lätt bli föremål för hälsostress, där du på ett perfektionistiskt vis försöker enligt alla konstens regler att ”äta rätt”. Den stressen kan snarare få tarmen att må sämre.
Att lära sig om mat och livsmedel som påverkar är bra, men lägg det på en lagom nivå. Ofta lägger vi mycket tid och omsorg på vad vi ska äta, när vi egentligen borde lägga mer tid på avslappningsövningar och att äta långsamt. När din kropp är helt avslappnad och du äter långsamt tolererar du nämligen mat bättre.
Den kanske viktigaste aspekten att ta med sig är det faktum att alla är olika, vilket betyder att vad som fungerar för en person kanske inte alls fungerar för en annan. Det är därför en egen insats som magdetektiv blir viktig.
LÄS ÄVEN: Madelene blev kvitt medicin och magbesvär – tack vare helt ny kost
Kanske har du hört att fibrer är bra, och det stämmer, men det gäller att hitta en balans. Blir det för mycket fibrer påverkar det negativt, likaså om det blir för lite.
— Det är lite som att justera en gammal radio, här behöver du ratta fram och tillbaka tills det blir helt rätt.
Det finns olika typer av fibrer, där vattenlösliga sådana tycks ha effekt på både för hård avföring och det motsatta.
Vattenlösliga fibrer hittar du i grönsaker, frukt, bär och även i havre, psyllium husk, linfrön och de populära chiafröna. Olösliga fibrer, som finns i vetekli och fullkornsprodukter, spär ofta på symtom.
— I IBS-studier är det just de lösliga fibrerna som visar bäst resultat, säger Rana.
Svullnad handlar i mångt och mycket om de gaser som uppkommer när vi äter. Har du mycket gaser gäller det att minska på den mest gasbildande maten, till exempel kål, bönor, linser, ärtor, lök och vitlök. Även kolsyrad dryck, då sväljer man en del onödiga gaser. Detsamma om du äter snabbt, då sväljer du mycket luft.

Diafragman spelar roll
Svullnad kan även bero på diafragman.
— Det är inte många som vet om det, men diafragman har en viktig roll i om vi blir svullna eller inte. Diafragman är vår stora andningsmuskel, som ligger platt mellan bukhålan och bröstkorgen. När vi andas åker den upp och ner. När vi äter ska den reflexmässigt åka upp och göra utrymme för det förstorade tarmpaketet. Hos vissa personer tycks den här reflexen inte fungera som den ska och diafragman åker paradoxalt nog nedåt istället och trycker på tarmarna. Då trycker de ut magen och du blir svullen. Mot det här kan andningsövningar hjälpa, till exempel diafragmaandning.
Diafragmaandning kan också vara av värde i stressiga situationer, då den kan verka lugnande och till och med förhindra fall av diarré och smärta.
För dig som sitter på toaletten och kämpar med förstoppning kan diafragmaandning hjälpa även här.
LÄS ÄVEN: Balansera din tarmflora – få en friskare kropp
Förutom att undersöka hur olika typer av mat påverkar just din mage, finns det också andra verktyg att ta till. Bland annat kan du ha hjälp av probiotika, ett kosttillskott som fått stor uppmärksamhet på senare år.
— Probiotika kan lindra både förstoppning och diarré, liksom svullnad och värk. Därför rekommenderas det numera av läkare vid IBS, berättar Rana Eizad.
Hon säger att det är svårt att sia om vilken typ av probiotika som passar vem och det kan därför innebära att du behöver testa flera olika typer.
Du behöver också ha koll på vilka bakteriestammar probiotikan innehåller, så att du vet vad du testar och vilken sort som fungerar eller inte. Var också beredd på att det kan ta upp till en månad innan probiotikan hjälper.
— Prova dig metodiskt fram i probiotikadjungeln tills du hittar en variant som hjälper, råder Rana.

Diafragmaandning – upp till 15 minuter
- Du kan sitta eller ligga ner. Lägg en hand på bröstet och en på magen
- Ta tre djupa andetag och känn hur bröstet rör sig upp och ner. Tanken är att du ska få ner andningen från bröstet, där vi ofta andas ytligt, till magen
- Målet är bukandning – känn nu hur handen på magen rör sig upp och ner, medan den på bröstet ligger stilla
- Fortsätt andas långsamt in med näsan och andas ut genom munnen. In på fyra sekunder och ut på sex sekunder. Andas ut med motstånd så att det går långsamt ut. Det kan du göra genom att spänna läpparna på utandning
- Slappna av i axlar, käke och mage. Att använda före och efter måltid, eller om du är nervös inför något.
- Den här övningen hänger ihop med stressystemet och kan vara till hjälp om du känner dig stressad, vilket i sin tur kan påverka ditt behov av att gå på toaletten, till exempel vid diarrér.
Magbesvär du ska söka hjälp för
Vi vet mer och mer om våra magar och Ranas budskap är att alla som lider av IBS eller känslig tarm har möjligheten att hjälpa sig själva. Men vid vissa magtillstånd ska du söka hjälp för att utesluta att det är något allvarligt eller få en annan typ av behandling.
— När det är blod i avföringen, när du har ofrivillig viktnedgång, nattliga tarmtömningar eller feber är det viktigt att söka vård.
Rana vet också att många med känslig tarm söker hjälp på olika sätt, men att det kan vara svårt att få den hjälp som skulle behövas.
— IBS har inte uppmärksammats historiskt eftersom det inte är ett livshotande tillstånd. Primärvården är redan under mycket press och det kan vara svårt att prioritera tillstånd som inte är farliga, vilket ju IBS turligt nog inte är. Det förkortar inte livet på något sätt och ökar inte risken för andra sjukdomar, såsom cancer. Det är bra. Men det gör också att det inte prioriteras. Den känsliga tarmen kan innebära mycket lidande varför det är viktigt att behandla. I takt med att forskningen ger allt mer information om våra tarmar kommer förhoppningsvis kunskapen och attityden på vårdcentralerna också att förändras.
Pepparmyntsolja mot svullen mage
Har du lätt för att bli svullen kan pepparmyntsoljan vara en hjälp, men det ska vara en sort som är godkänd för att intas.
Det finns studier som visar på effekt när det gäller smärta och svullnad och pepparmyntsoljan får tarmen att slappna av.
Du kan ta dem som droppar eller i form av kapslar. Observera: Den är stark vilket innebär att du behöver veta vilken typ av smärta du känner – är det mensvärk eller till exempel dyspepsi (en känslig magsäck som kan resultera i smärta och svullnad. Symtom: uppblåsthet, du blir mätt snabbt, känsla av illamående eller tryck i övre maggropen), är det inte pepparmyntsolja du behöver.
Dosering: Om det inte står något annat på förpackningen, droppa 1–4 droppar i hett vatten och drick upp till 3 gånger per dag. Kan också användas förebyggande syfte.
Ta inte pepparmyntsolja vid sura uppstötningar eller halsbränna, det kan spä på problemen.




















