Hjärt-kärlsjukdomar
Anne Bente Larsen anser att alla bör känna till sin egen kolesterolnivå, även känd som lipidstatus. HDL är det ”goda” kolesterolet, LDL är det ”onda” kolesterolet och triglycerider är en av lipiderna. Högt kolesterol (hyperlipidemi) är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar. Högt kolesterol kan vara ärftligt.
— Om man har mätt blodtryck och lipidstatus och uteslutit diabetes har man något att gå på som gör det lättare för läkaren att identifiera personer med ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Att hålla koll på vikten, undvika rökning och äta en hälsosam kost är alla faktorer som minskar risken, säger Larsen.
Kvinnor skyddas av östrogen under klimakteriet, men risken för hjärtinfarkt ökar när östrogennivåerna sjunker. Särskilt bland rökare. Kvinnor kan också ha vagare symtom på hjärtinfarkt än män.
Läs även: Växtrikets kolesterolsänkare: Naturlig hjälp för god hjärt-kärlhälsa
— De kan ha mer diffus muskelsmärta, vara extra trötta, andfådda, illamående och må dåligt. I sådana fall kan det vara en god idé att uppsöka läkare så snart som möjligt, säger hon.
Blodtryck och kolesterolnivåer är bra indikatorer på hur det står till.
— Blodtrycket är trycket i artärerna och bör ligga under 140/90 enligt internationella riktlinjer, säger Westerby. Högt blodtryck får hjärtat att pumpa hårdare och kan leda till både njursjukdom och ögonsjukdom om det pågår för länge. Det kan också skada själva hjärtmuskeln. Kolesterolnivåerna är en bra indikator på risken för kärlsjukdomar som hjärtinfarkt eller stroke.
— Högt kolesterol kan vanligtvis regleras genom kost, men vissa människor tar medicin för att minska risken för en tilltäppt artär, säger hon.
Mammografi
Att bröstcancer upptäcks tidigt är mycket viktigt. Kvinnor mellan 40 och 74 år kallas till mammografi regelbundet.
— Bröstcancer är den cancerform som totalt sett drabbar flest kvinnor. Poängen är att upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede och personligen tycker jag att det är mycket förnuftigt, säger Anna Bente Larsen.
Hon säger att en del människor är rädda för överdiagnostik och överbehandling.
— När man vet att det lönar sig för många är det ju verkligen något jag rekommenderar, säger hon.
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige, men det är också en cancerform som många blir friska från vid tidig behandling.
— Det är relativt enkelt att undersöka sig själv, men fråga din läkare om du är osäker. En hård knöl som du inte har känt tidigare, förändringar i bröstvårtornas utseende eller förändringar i huden på bröstet är saker som bör kontrolleras, säger Therese Westerby och fortsätter:
— Mammografi av brösten avslöjar en stor andel av bröstcancer i tidigt stadium och då kan den behandlas innan den orsakar mer allvarlig sjukdom. Säg ja till mammografi, säger hon.
Screening för tarmcancer
Om du har en familjemedlem som har diagnostiserats med tarmcancer kanske du vill diskutera detta med din läkare.
— Om du märker förändringar i av föringen bör ytterligare undersökningar utföras. Du kan också screenas med ett test för dolt blod i avföringen. Detta kan göras både av din husläkare och privat. Om man upptäcker blod i avföringen kan man få en remiss till koloskopi, säger Larsen.
— Av 10 000 testade personer är det cirka 60 som har blod i avföringen och av dessa är det bara tre som har tarmcancer, berättar hon.
Westerby betonar också att det kan vara en bra idé att kontrollera om du är osäker.
— Det kanske inte är det roligaste du gör, men ta en titt i toalettstolen och se så att avföringen ser normal ut i konsistens och färg. Det varierar beroende på vad du har ätit, men det ska inte innehålla blod och det ska inte vara helt ljust i färgen. Om du har haft blod i avföringen skulle jag kontrollera detta med läkare, säger hon.
Underlivet
Den viktigaste screeningen för friska kvinnor är ett cellprov från livmoderhalsen, som utförs vart tredje år mellan 25 och 49 års ålder och vart femte år i åldern 50–60.
— Syftet med testet är att upptäcka HPV-virus och cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer, säger Anne Bente Larsen och fortsätter:
Själva undersökningen utförs antingen under en gynekologisk undersökning, som kan utföras av en gynekolog eller en allmänläkare, eller via ett självprov som du tar hemma och skickar in.
Läs även: 10 tips för ett välmående underliv
Detta görs vart tredje till femte år. Kvinnor runt 50 har vanligtvis nått klimakteriet, vilket orsakas av en minskning av östrogennivåerna i kroppen och utebliven menstruation.
— Detta kan orsaka obehag, till exempel värmevallningar, som är mycket besvärliga för många kvinnor. Det finns åtgärder som man kan diskutera med sin läkare. När mensen har uteblivit i ett år ska man inte ha några blödningar längre, säger Westerby.
Blödningar från nedre delen av magen efter klimakteriet bör alltid undersökas av en läkare.
Benskörhet
Du kanske vill kontrollera om du har osteoporos. Detta görs genom en enkel undersökning av benmassan. Om du har osteoporos kan du löpa risk att få frakturer i lårbenshals och handled.
— Runt 50 års ålder kan du göra en hälsokontroll. De som är mycket smala och de som röker löper störst risk. Dessutom kan det finnas en ärftlig risk och inaktivitet kan ha en inverkan. Det finns bra förebyggande behandlingar, så det är en bra idé att ta reda på om du riskerar att få det.
Risken för osteoporos ökar efter klimakteriet på grund av brist på östrogen. Det är en god idé att ta ett blodprov för att mäta kroppens D-vitamin- och kalciumnivåer. Det är ämnen bidrar till att bygga upp benstrukturen. Många kvinnor ordineras D-vitamin- och kalciumtillskott för att upprätthålla nivåerna och förebygga benskörhet.
Läs även: Träna med gummiband: Effektivt helkroppspass
— Fysisk aktivitet och lätt styrketräning hjälper också till att motverka nedbrytningen, säger Westerby.
Födelsemärken
Om du har födelsemärken som du tror har förändrats kan det vara bra att göra en kontroll.
— Det vill säga att de är mörkare än tidigare, ojämna eller växande. Jag råder alla att snabbt komma in för en bedömning om man ser en förändring. Hudcancer är mycket allvarligt, så det ska tas bort om det finns minsta tvivel om det, säger Larsen.
Att skydda sig mot solen är en av de viktigaste sakerna man kan göra för att förebygga malignt melanom. Anna Bente Larsen rekommenderar att du går till läkaren, om du behöver kontrollera ett födelsemärke.
Läs även: Så skyddar du dig bäst i solen
— Läkaren kommer att följa upp dig och säkerställa snabb uppföljning och borttagning om malignt melanom upptäcks.
Therese Westerby håller med om att man måste hålla ett öga på födelsemärkena.
— Titta på färg, form och storlek. Det viktigaste här är om födelsemärket har förändrats. Ett nytt födelsemärke, eller ett som har vuxit mycket eller ändrat färg, bör kontrolleras av din läkare, säger hon.
Psykisk hälsa
Anne Bente Larsen tycker också att det är viktigt att ta psykisk ohälsa på allvar. Det måste finnas en lägre tröskel för att prata med läkaren om man kämpar med sin psykiska hälsa.
— Man måste hitta en bra balans mellan arbete och fritid och våga söka hjälp för ångest, depression och ätstörningar. Det förebyggande arbetet är otroligt viktigt här, säger hon.
Läs även: Yoga och meditation blev Marias räddning – efter år av psykisk ohälsa
Hon betonar att det är viktigt att läkare tar människor på allvar när de talar om ångest och andra psykiska utmaningar och problem.
— Man ska bli tagen på allvar, även om man till exempel har hälsoångest. Det är otroligt viktigt att ha en bra dialog med sin läkare och förebygga psykisk ohälsa, säger hon.
Ögonen
Många människor upplever att de får torra ögon under klimakteriet. Detta kan justeras med hjälp av konstgjord tårvätska.
— Annars brukar jag säga att man bör gå till optikern vart tredje till femte år för att mäta trycket i ögat och titta på ögonbotten. På så sätt kan man upptäcka dem som har för högt tryck och dem som är på väg mot en oåterkallelig synnedsättning. Optikern kan bland annat screena för grå starr och glaukom.
Läs även: Ögon som är torra, svider och rinner? Det här kan du göra åt besvären
Blodprover
Du bör också besöka din läkare för blodprov om du har nedsatt allmäntillstånd som nedstämdhet eller liknande. Detta hjälper dig att hålla koll på sjukdomar, både allvarliga och mindre allvarliga. Det som vanligtvis kontrolleras är sänka, järn- och vitaminnivåer samt ämnesomsättning.
— Låg ämnesomsättning, hypotyreos, kan börja runt klimakteriet. Det är lätt att diagnostisera och lätt att behandla. Den kan kännetecknas av oförklarlig viktökning och nedstämdhet, säger Larsen.
I övrigt tas blodprover efter behov.
— Ytterligare blodprov för vitaminstatus eller blodbrist tas vid behov och på medicinsk indikation. Vitaminbrister, förutom D-vitaminbrist, är ganska sällsynta om man har en normal kosthållning, säger Therese Westerby.
Hon säger att järnbrist är vanligare hos yngre kvinnor.
— Det är inte nödvändigt att kontrollera det om du inte har några särskilda besvär eller symtom.
Vaccination
Gå också på ett läkarbesök för att kontrollera att alla dina vaccinationer är uppdaterade.
— Jag rekommenderar att man följer råden om vaccination mot covid-19-infektion. Jag frågar också patienten hur det går med andra vacciner. Riskgrupper bör vaccineras mot influensa, men det är också en bra idé att fylla på med vaccin mot difteri, kikhosta, stelkramp och polio. Detta bör tas vart tionde år som en påfyllningdos”, säger Larsen.
