Text: Mia Bornberger
Foto: Getty Images, Mia Bornberger
Rummet vi befinner oss i på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm är fyllt med tummade böcker, slingrande krukväxter, vackra instrument samt ett överbelamrat skrivbord. I mitten av alltihop sitter Eva Bojner Horwitz, professor i musik och hälsa vid Akademin för musik och pedagogik. Hon tittar på mig och säger utan att blinka:
LÄS ÄVEN: 9 viktiga komponenter som hjälper dig att uppnå flow
— Den där Mozarteffekten som folk talar om, den kan vi avfärda på en gång så är det avklarat. Ingen får högre IQ av att lyssna på just Mozart — det är en seglivad myt. Däremot händer det otroligt mycket inom oss när vi lyssnar på musik oavsett genre, och det är ingen myt. Att musik, estetik och kreativitet gynnar inlärningen och hälsan är ett faktum och där kan vi ta avstamp.
Så påverkas kroppen av musik
Så, vad händer då inom oss när vi lyssnar på musik? Om man skulle beskriva det rent fysiologiskt kan man förenklat säga att musik aktiverar hela hjärnan och det skapas nya kopplingar mellan höger och vänster hjärnhalva.
Det i sin tur stimulerar ett flertal funktioner i hjärnan, som motivation, minne, harmoni och språkförmåga. ”Lyckohormonet” endorfin kan frigöras och studier vid sångaktivitet, det vill säga indirekt lyssning, visar att inflammationsdrivande substanser kan minska i blodet.
— Vi kan uppleva väldiga känslospeglingar av musik, vi blir ”drabbade” och börjar kanske gråta, le eller dansa. Dock så förstår vi inte alltid intellektuellt varför det händer. Men kroppen känner av det och ett minne av musiken du lyssnat på tidigare kan plötsligt väckas när stycket åter spelas. Det kan bli ett slags förstärkande effekt av nutidslyssnandet, säger Eva Bojner Horwitz och fortsätter:
LÄS ÄVEN: Uppnå flow: Experten delar med sig av sina bästa tips
— Du har redan lagrat den här musiken i din hjärna, det finns alltså ett vad vi kallar musikaliskt landskap som du är bekant med och kan återvända till. När du däremot lyssnar på ett stycke som du inte hört tidigare finns inte den här upptrampade stigen i ditt emotionella lagringssystem. Sedan kan man självfallet också bli oerhört ”drabbad” av ny outforskad musik. Det är det här som gör forskningen så spännande.
Att Eva Bojner Horwitz kan sitt ämne råder det ingen tvekan om, men så har hon också musiken och yrket i blodet. Hennes mamma arbetade under sina verksamma år som musikforskare och musiken fanns alltid närvarande i hemmet, så Eva är starkt präglad.
Än idag är musiken något som för dem samman.
— Min mor är nu 88 år, men med jämna mellanrum tar vi oss tillsammans med min nu vuxna dotter till olika konserthus för att lyssna på sång och musik. Sedan delar vi en måltid och diskuterar våra olika upplevelser. Tre generationer som bara älskar musik, det är underbart! Sedan har jag en fäbless för orgelmusik, jag är helt fascinerad av organistens synkrona rörelser. Jag lyssnar förstås också på olika musikgenrer eftersom jag jobbar i ett musikaliskt levande hus.
State of flow
Eva är övertygad om att vägen till ett lustfyllt lärande går via kreativt skapande, och något som forskarna på området är väldigt intresserade av känner många av oss som ”flow”.
Begreppet är starkt kopplat till lust och kreativitet och ”state of flow” är ett tillstånd av välbefinnande där vi tappar tid och rum, en motivationsfaktor som ofta leder till bra resultat och njutning. Man släpper sig själv och fokuserar mer på sina medmänniskor.
I studier har det beskrivits som att gå från ”ego” till ”eko”.
— Något som var väldigt spännande var när vi tittade på kammarmusiker, hur de samarbetar och vad som händer när man utför något komplicerat som samtidigt är lustfyllt, säger Eva.
LÄS ÄVEN: Dopaminfasta över helgen – fredag kväll till måndag morgon
Tillståndet mäts genom att man placerar en mätare på hjärtat och kopplar den till en dator, som då visar hur djupandningen påverkas av så kallad hjärtvariabilitet.
— En fascinerande upptäckt var att musikernas flow även kunde ge en smittoeffekt på publiken. Det är helt enkelt en optimal upplevelse att befinna sig i, inte minst med tanke på att det ger hälsoeffekter.
Eva berättar vidare att just musiker är tacksamma att mäta detta på, då de ofta känner av och är medvetna om när de går in i flow och när de inte gör det.
Kreativa och estetiska lektioner främjar hälsan
Något som också engagerar och ligger henne varmt om hjärtat är de yngre barnens skolgång och förmåga till inlärning. Att man konstant drar ner på de estetiska ämnena till förmån för de teoretiska anser hon vara förödande.
Eva menar att vi har misslyckats med vårt skolsystem och att inga politiker tycks begripa, trots mängder med studier, att kreativa och estetiska lektioner främjar hälsan och gynnar ett effektivt lärande.
— Kulturaktiviteter i skolan borde vara en självklarhet och de estetiska ämnena ses som kärnämnen, man borde med andra ord vända på alltihop. Det finns så mycket kunskap och forskning på det här området, det är sorgligt att man inte använder sig av den. Men vi får inte ge upp — tids nog svänger pendeln.
LÄS ÄVEN: Psykologens råd: Stanna inomhus om det får dig att må bättre
En gedigen schweizisk studie som Eva nämner handlar om en stor grupp elever i grundskolan, fördelat över 52 klasser, där man bland annat lät ersätta ett antal timmar i matematik med musik. Eleverna följdes under tre år och man tittade på skolresultat och beteende i klassrummet.
Mätresultaten var slående. De klasser som haft extra musik på schemat utvecklade en starkare gruppsammanhållning och hade ett bättre fungerande socialt klimat i klassrummet. Men, det mest intressanta var att de presterade bättre än övriga elever på de nationella proven i matematik, trots att man tagit bort ett antal timmar i just det ämnet.
— Musik ger fantastiska synergieffekter på inlärningen och stresshormonet kortisol har även i andra studier visat sig minska, det vet vi, säger Eva.
Musik som medicin
Under 2015 startade Eva forskningsprojektet ”Kulturpaletten på vårdcentraler”. Hon paketerade dans, musik och film för patienter som led av utmattning. Efter avslutade studier sammanställdes data i en box med böcker om kultur och hälsa där man som patient, anhörig eller yrkesverksam inom hälso- och sjukvård på ett lättsamt sätt kunde ta till sig informationen och använda den som ett hjälpmedel.
— Patienter blir så gott som alltid rekommenderade mediciner i första hand. Men kulturaktivering är självfallet också medicin, många gånger till och med ett bättre alternativ. Sedan slog det mig att sjukvårdspersonalen var precis lika utmattad som patienterna, man blir ju inte friskare än sin läkare egentligen.
LÄS ÄVEN: Finn glädje i en ny hobby: 5 aktiviteter som boostar din hälsa
Projektet utökades således och teamet studerade vad som hände när vårdpersonalen erbjöds en timme självvald kulturaktivitet i veckan på arbetstid — och det positiva gensvaret talade sitt tydliga språk. På de arbetsplatser som erbjöd detta sjönk sjukskrivningarna snabbt och man såg också att den här typen av upplevelse, som inte var kopplad till arbetsprestation utan var lustbaserad, gynnade arbetsklimatet som helhet.
Studien gjordes på ett antal större arbetsplatser och innefattade mellan åttatusen till niotusen personer.
Ger livemusik och inspelad musik samma effekt?
Spelar det någon roll om musiken vi lyssnar på är inspelad eller levande, påverkar det oss på samma sätt?
— I snitt lyssnar vi på musik under en tredjedel av vår vakna tid, men all lyssning är ju inte aktiv. Den levande musiken har dock en något större effekt på oss. Ändå är det väldigt få skolor som erbjuder elever att gå och lyssna på konserter. Tänkvärt tycker jag. Vi erbjuder idag förskoleklasser levande musikupplevelser på KMH och det har varit mycket uppskattat.
LÄS ÄVEN: Forskning visar: Stort tålamod leder till längre liv
Vad är det som gör att någon exempelvis föredrar jazz för kreativitet och fokus, och inte någon annan genre?
— Det är en personlig fråga men jazzen kan på ett sätt vara oförutsägbar, du vet inte vad som ska komma härnäst, vilken väg den ska ta. Det innebär att du kanske inte känner behov av att följa med eller kontrollera musikens väg utan kan istället fokusera på andra saker, då musiken liksom bara hänger med i bakgrunden. Sedan finns det ingen särskild genre som man mår bättre av att lyssna på utan det är naturligtvis subjektivt och väldigt kulturellt. Du har ju dina erfarenheter som du har speglats i och därmed dina musikaliska preferenser.
Det här är Eva Bojner Horwitz
Ålder: 58 år.
Familj: Make, två barn och en hund.
Bor: I Stockholm, men lever till stor del i skärgården.
Gör: Forskar och undervisar i musik och medicin samt estetikens betydelse för hälsan.
Titel: Professor i musik och hälsa vid Akademin för musik, pedagogik och samhälle vid Kungliga Musikhögskolan (KMH) i Stockholm. Docent i socialmedicin, kulturhälsoforskare, fysioterapeut och registrerad dans- och rörelseterapeut specialiserad inom psykosomatisk medicin och konstnärliga aktiviteter såsom musik, dans och teater. Utbildad i Sverige, Schweiz och England.
Motto: Låt passionen styra när du blir osäker.
Lyssnar helst på: Naturens ljud
LÄS ÄVEN: Christina Stielli: ”Varför skulle du inte vilja lära dig nya saker?”