Tarmflorans påverkan på din hälsa: Humöret, sömnen och sjukdomar

För bara 10-15 år sedan framstod tanken på att diskutera tarmflora med sina bekanta förmodligen som lite udda. Idag är det inte längre så konstigt att åtminstone bland hälsomedvetna tala om pre- och probiotika, fermenterade livsmedel och vikten av fibrer.

Bland forskare har förståelsen för tarmflorans betydelse också ökat rejält. Nu vet man att tarmen är långt mer än en matsmältningsapparat.

— Vi har fått en mycket bättre förståelse för hur tarmfloran påverkar kroppen som helhet. Bakterierna i tarmen producerar ämnen som kommunicerar med hjärnan, påverkar vår metabolism och till och med vårt immunförsvar. Talande är att runt 80 procent av immunförsvaret finns i och runt tarmen, säger Åsa Håkansson, forskare vid Lunds universitet.

Läs även: Magdoktorn Rana Eizad: ”Tarmen och hjärnan pratar med varandra”

Mycket serotonin tillverkas i tarmen

Frida Fåk Hållenius, även hon forskare vid Lunds universitet, menar att tarmfloran också kan ses som ett humörorgan.

— Så mycket som 90 procent av kroppens serotonin tillverkas i tarmen. Det är ett hormon som bland annat reglerar vissa tarmfunktioner men också vårt humör och sömn. Stress och stillasittande kan försämra tarmfloran medan motion och psykiskt välmående förbättrar den.

Forskningen ser alltså tydligare samband mellan tarmens bakterier och exempelvis psykisk hälsa.

— Vi vet att tarmen och hjärnan är tätt sammankopplade via vagusnerven. Bakterier i tarmen kan påverka hur vi mår genom att sända signaler som påverkar stressnivåer, inflammation och hjärnans funktion. Vi ser tydliga kopplingar mellan tarmfloran och psykiska sjukdomar som till exempel depression och ångest, säger Frida Fåk Hållenius.

Stress kan förändra tarmfloran

Forskningen visar också att förändringar i tarmfloran kan ge tidiga tecken på sjukdom. Studier pekar på samband mellan tarmbakterier och sjukdomar som typ 2-diabetes, inflammatoriska tarmsjukdomar, allergier och psykiska sjukdomar.

— Vi kan se att vissa bakterier verkar vara förknippade med sjukdomar som IBD och celiaki, men även andra sjukdomar som inte har direkt med tarmen att göra. Att kartlägga tarmfloran kan i framtiden bli viktigt för prevention och behandling av sjukdomar, säger Åsa Håkansson.

Bland annat har man sett att patienter med Alzheimers sjukdom och personer med typ 2-diabetes har en avvikande bakteriesammansättning i tarmarna. Studier pågår för att kartlägga orsakssamband och utröna om särskild kost kan förebygga eller åtminstone dämpa symptom.

Läs även: Riskerna med förstoppning: Det här kan hända om du inte går på toa tillräckligt ofta

Forskarna ser också att tarmfloran kan påverkas negativt av sjukdom.

— När kroppen utsätts för långvarig stress eller inflammation kan tarmfloran förändras, vilket i sin tur kan försämra immunförsvaret och öka risken för andra sjukdomar, säger Frida Fåk Hållenius.

Åsa Håkansson menar att forskningen fortfarande är i ett tidigt skede, men att resultaten är lovande.

— Vi ser till exempel att vissa tarmbakterier har antiinflammatoriska egenskaper, medan andra kan hjälpa till att sänka kortisolnivåerna i blodet, vilket kan ha en lugnande effekt på kroppen och sinnet.

Tarmfloran lika unik som fingeravtryck

I stora drag har friska människor samma typer av tarmbakterier, men på individnivå kan det skilja sig åt. Det som fungerar för en persons tarmflora behöver inte nödvändigtvis fungera för en annans.

— Men vi vet att korn- och rågprodukter generellt ger förbättrad blodsockerreglering och förändrad tarmflora. Även livsmedel som frukt och grönt, fleromättade fetter och fibrer ger en minskad låggradig inflammation, säger Frida Fåk Hållenius.

— Vi har inte en exakt modell för en perfekt tarmflora, inte på detaljnivå. Den kunskapen har vi inte, det är komplext. Tarmfloran är nästan lika unik som ett fingeravtryck. Faktorer som kost, genetik, miljö och livsstil påverkar vilken sammansättning av bakterier vi har, säger Åsa Håkansson.

Läs även: Balansera din tarmflora – få en friskare kropp

Därför kan vissa livsmedel vara extra gynnsamma för vissa, medan andra kan behöva undvika samma livsmedel. Forskning visar att vissa personer får ännu större hälsofördelar av nyttiga livsmedel än andra, beroende på deras tarmbakterier.

— Vi har gjort studier där vi ser att vissa personer får kraftigare blodsockerreglerande effekter av fullkornsprodukter än andra. Det betyder att en individanpassad kost kan vara en nyckel till att optimera hälsan. I framtiden hoppas vi kunna skräddarsy kostråd utifrån en persons specifika tarmflora, säger Frida Fåk Hållenius.

Kost som gynnar tarmfloran

Att förbättra sin tarmflora behöver inte vara svårt. Ändrar man sin kost och livsstil kan man påverka sin bakterieflora relativt snabbt.

— Man kan göra enkla förändringar, som att äta mer fiberrik mat och inkludera fermenterade livsmedel i kosten, säger Åsa Håkansson.

Frida Fåk Hållenius tillägger:

— Regelbunden motion har också en positiv inverkan på tarmfloran. Studier visar att fysisk aktivitet kan öka mångfalden av tarmbakterier, vilket är förknippat med bättre hälsa.

Läs även: Madelene blev kvitt medicin och magbesvär – tack vare helt ny kost

Det säljs idag en mängd probiotiska och prebiotiska tillskott med löften om bättre tarmhälsa. Men fungerar de verkligen?

— Det är jättesvårt att ge råd. Vissa upplever ett förbättrat mående av vissa produkter, men inte av andra. Detsamma gäller prebiotika. Det finns många probiotiska och prebiotiska livsmedel på marknaden, och även andra produkter både i kapsel- och pulverform. Det behöver inte vara några konstigheter, men vilka som är bra eller inte är svårt att säga. Rådet är att försöka läsa på, för en del produkter finns vetenskapliga studier som stödjer produkternas effekt, säger Åsa Håkansson.

— Probiotika kan vara hjälpsamt för vissa, men det är allra viktigare är att satsa på en långsiktigt hälsosam kost, menar Frida Fåk Hållenius.