Text: Emilia Arvidsson
Foto: Thomas Carlgren
Sara Engström minns tydligt symtomen från försommaren 2021, då hon likt många andra fick en covidinfektion. Det var en mild variant, men hon kände hjärntrötthet och dimma, samt att hon förlorade både lukt och smak.
Via en vårdcentral blev hon sjukskriven och vila var i fokus. När hon började må något bättre ville hon testa att rida igen, något som hon vanligtvis gör två gånger i veckan.
LÄS ÄVEN: Psykologens tröst till dig som är deprimerad: ”Du är inte ensam – och det är inte ditt fel”
— Så jag red två gånger den veckan. Sen kraschade jag, säger hon.
Saras kropp sa ifrån och den tidigare milda covidinfektionen hade blivit en långtidscovid, där flera symptom relaterade till hjärnan kom upp.
— Jag tappade orden, kunde inte föra några komplexa resonemang och jag blev väldigt trött av allt.
Drabbades av långtidscovid
Veckorna blev till månader, men hon blev bara lite bättre, vilket var frustrerande för Sara som trots symtomen arbetade litegrann. Det var som att kroppen hade stängt av vissa delar, där orkeslösheten tog över helt.
Under denna svåra fas fick Sara hjälp av sina grannar som kom över och städade och tvättade. Hon berättar hur hon blev stammis på ett café i närheten av bostaden, där personalen såg till att hon hade mat.
Hjälpande händer behövdes. Till att börja med var hon under en kortare period sjukskriven på heltid. Sedan arbetade hon halvtid och med gemensamma krafter fick de det att fungera på arbetsplatsen. Men den största utmaningen var att ha förlorat lukt och smak.
LÄS ÄVEN: Experten om luktbortfall: ”Att träna upp sinnet hjälper de flesta”
— Jag visste att just luktsinnet var viktigt för mig och det var också en av mina rädslor när covid kom. Att bara ha syn och hörsel är som att leva tvådimensionellt. När lukten kommer tillbaka är det tredimensionellt. Jag minns när jag för en stund efter månader utan dofter kunde känna doften av mossa, och sen försvann den. Då började jag gråta.
Att inte veta hur hon skulle bli bättre var skrämmande och Sara beskriver skräcken och oron. Skulle hon behöva sluta arbeta, sälja lägenheten och flytta hem till sina föräldrar, vad skulle hända med hennes liv?
Det råd hon fick var att vila mycket och hon spenderade större delen av sin tid liggande, även då hon arbetade. Det blev också viktigt att inte utsätta sig för ljud- och ljusintryck.
— Det var som att hjärnan ville kräkas. Jag kände panik i kroppen och kunde ändå inte göra något. Inte läsa, inte titta eller lyssna på något. Bara ligga stilla.

Behandla långtidscovid med neurofeedback
I Saras historia finns det glimtar av hopp. Men också baksmällor, där hon försöker gå upp i arbetstid och testa försiktig fysisk aktivitet men kraschar igen.
Hjärndimman och tröttheten blev värre och det tillkom också nya symtom: kraftig huvudvärk, yrsel, takykardi och försämrad fysisk kapacitet.
— Det var som att jag ständigt gick i sirap. Jag fick panik igen, vad skulle hända nu? Vem är jag om jag bara kommer att vara sjuk?
Hon drog sig då till minnes den studiecirkel som anordnades av Covidföreningen, där människor med långtidscovid kunde dela erfarenheter med varandra. Därifrån hade hon en anteckning om neurofeedback, som en annan deltagare hade fått.
LÄS ÄVEN: Leila var utan lukt- och smaksinne i 10 år: ”Jag kände inte doften av min nyfödda baby”
Hon tog kontakt med Maud Nilsson på Psykologerna på Södermalm i Stockholm, som svarade att Saras hjärna just då var alldeles för trött, men att de kunde träffas senare.
— Jag blev förkrossad, men insåg att hon hade rätt.
Sara vilade och sov mycket. Efter en tid var det dags att ta kontakt med Psykologerna på Södermalm igen och det första som gjordes var en symtomspårning.
— Sen tidigare har jag också GAD, generaliserat ångestsyndrom, och jag har haft en tidigare depression som behandlats.
Skillnad efter fjärde behandlingen
Helhetsbilden var viktig. Saras hjärna var uppenbart stressad och hon hade svårt att leva sitt liv. Hon orkade nästan aldrig umgås med någon och inget av fritidsintressena gick att genomföra.
De första tillfällena med neurofeedback genomfördes med försiktighet. Träningen varade någon minut, sedan en paus, och så en liten stund till.
— Efter första träningen la jag mig ner i ett rum på mottagningen för att vila.
Hon kunde fysiskt förnimma hur hjärnan kändes efteråt. Träningen var tuff, men efter ett tag hände något. Hon hade skattat många symtom högt i spårningen och ett av dem var ångest, som bland annat byggde på skuldbelägganden kopplade till den situation som hon befann sig i.
LÄS ÄVEN: Madeleine drabbades av utmattningsdepression: ”Trädgården blev min läkning”
— Att jag inte kunde träffa mina vänner, jobba, att jag var så dålig eftersom jag var sjuk, att jag skulle behöva flytta hem till mamma och pappa om jag inte blev bättre, säger Sara.
Efter fjärde behandlingen med neurofeedback kände Sara en skillnad.
— Det blev lite luftigare när jag gick därifrån. Det var lättare att gå och på något sätt kände jag hopp.

Mindre stress och ångest
Tiden gick och neurofeedbacken gjorde hennes hjärna lugnare. Känslan av myrornas krig i hjärnan minskade. Efter ett tag byttes platser för sensorerna ut, så att Saras hjärna inte behövde jobba lika hårt.
— Jag kunde åka till jobbet efteråt, vara mer på jobbet generellt och prata med folk. Neurofeedbacken gjorde mycket för min hjärntrötthet. Sen märkte jag också effekt på min ångest, jag var inte lika stressad av min omgivning längre. Kände till och med mindre stress än före min covidinfektion.
LÄS ÄVEN: 6 faktorer som hjälper dig till ett friskare, lättare och gladare liv
Sara märkte flera förändringar. Hon uppfattade sin omgivning på ett klarare sätt. Sammantaget har hon tränat 40 gånger med neurofeedback. Hon tycker att metoden skulle finnas mer tillgänglig i allmänvården, vilket inte är fallet idag.
Idag arbetar Sara full tid och känner att hon fått livet tillbaka. Som chef kan hon nu finnas där för sina medarbetare och anta utmaningar igen.
— Jag känner mig så tacksam över att min kropp fungerar. Jag är lycklig.
Sara Engström
Ålder: 41 år.
Bor: I Stockholm.
Familj: Katterna Ester och Svea.
Gör: Arbetar som mellanchef.




















