Var fjärde svensk drabbas någon gång i sitt liv av psykisk ohälsa, enligt Folkhälsomyndigheten. Men det finns ytterligare en grupp som påverkas, men som inte syns på samma sätt. Och det är de anhöriga.
I många fall kan de anhöriga vara livsviktiga och också ha erfarenheter och kunskap om sin närståendes unika situation, vilket kan vara hjälpsamt i kontakt med vård och andra instanser. Kanske är du den som avlastar, handlar, ringer och tar kontakt med vården.
Det är just de anhöriga som är i fokus i Martina Nelsons bok ”Vem hjälper den som hjälper?”. Martina är psykolog och författare och hennes huvudsakliga fokus i boken anhöriga till personer som lider av psykisk ohälsa, adhd och autism.
— Utan de anhörigas hjälp skulle vården kollapsa, säger Martina Nelson.
Läs även: Psykologen tipsar: Så lär du dig att släppa taget om din oro
Anhöriga drabbas av psykisk ohälsa
Det finns kostnadsanalyser från Nationellt kompetenscentrum anhöriga, som visar att värdet av insatserna som de 1,2 miljoner anhöriga i Sverige gör är 194 miljarder kronor per år.
I kalkylen räknar man på en motsvarande undersköterskelön.
Martina Nelson menar att vi behöver rikta strålkastaren mot denna stora grupp.
— Det kan vara föräldrar, partner eller barn som finns där för sina närstående. En del anhöriga går ner i arbetstid, blir sjukskrivna eller drabbas själva av psykisk ohälsa.
Det bekräftas i studier som visar att anhöriga har sämre upplevd hälsa än befolkningen i övrigt. För att det ska bli hållbart över tid behöver anhöriga själva strategier för att dels orka med sin roll, dels leva ett meningsfullt liv. Det handlar inte om att man är egoistisk för att man tar hand om sig själv utan fokus är, som Martina understryker, att hålla ett helt liv.
— Fler vågar prata om psykisk ohälsa, vilket är positivt. Ofta är det den som lider som kommer i fokus av förklarliga skäl, medan anhöriga hamnar i skymundan.
Vänta inte tills det blir kris
Socialstyrelsen har tagit fram ett kunskapsstöd, där regeringens nationella anhörigstrategi ligger till grund. Tanken är att detta stöd ska hjälpa till att stärka anhörigperspektivet inom både hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
Idag är det många anhöriga som inte söker stöd för egen del och det är i denna lucka som Martina Nelson vill verka.
— Redan när du blir anhörig är det viktigt att ta hand om dig.
Läs även: Kramar kan få oss att må bättre – det här händer i kroppen
Är du anhörig är det vanligt med motstridiga och svåra tankar och känslor och du kan behöva hjälp att hantera dem på ett sätt som är konstruktivt.
— Det är förstås fullt normalt att känna ångest, vara orolig, känna sig nedstämd och ha sömnsvårigheter i perioder när man är anhörig. Men det finns saker som man kan göra, vilket är mitt huvudbudskap.
Martina ger råd som bland annat handlar om livsstilen. Det blir helt enkelt extra viktigt med fysisk aktivitet, att regelbundet få återhämtning och — förstås — den viktiga sömnen. Men vänta inte tills det blir krisläge!
— Det handlar om att försöka förebygga. Många anhöriga gör mindre och mindre av det som man tidigare mått bra av. Saker som varit positiva förstärkare har försvunnit. Som att träffa vänner, gå på en meningsfull aktivitet eller få en stund för sig själv på helgen.
Skuldbelägger sig själv
Att må bra är inte ”one size fits all”. För en del kan det handla om att träffa vänner, medan andra njuter av tystnaden hemma själva. Har du nyligen hamnat i rollen som anhörig kan det kännas ensamt och tankar som ”är det bara jag?” är vanliga.
— Det kan finnas en ensamhet, absolut, men då är det bra att påminna sig själv om att gruppen anhöriga är stor. Du är inte ensam! En del känner skuld och skam, vilket leder till att man inte vill berätta om situationen.
Låt oss stanna en stund vid känslan av skuld. När du stöttar en person i din närhet, där ni kanske delar ett liv tillsammans, är det inte ovanligt med självkritiska tankar gällande din närståendes hälsa. ”Vad har jag gjort för fel?” eller ”Jag har inte gjort tillräckligt”.
— Man söker ofta en förklaring till varför det har blivit som det blivit. Det finns föreställningar om hur psykisk ohälsa uppkommer och där kan det finnas felaktiga uppfattningar som leder till att den anhörige skuldbelägger sig själv.
Läs även: Så påverkas hälsan av kulturupplevelser: ”Medicin”
Sätt ord på dina känslor
Det är inte ditt fel att någon i din närhet drabbats av psykisk ohälsa. Ofta finns en sårbarhet som gör att din närstående utvecklar en depression eller får ångest. Det är också vanligt att du som anhörig har olika känslor kopplat till situationen. Du kan vara mycket engagerad i personen som du hjälper, för att du vill hjälpa till, och samtidigt känna att det är betungande. Det kan vara påfrestande och de känslorna behöver få ta plats.
En del har svårt att känna glädje för andra saker i livet eftersom allt fokus ligger på anhörigskapet. Det kan bli en konfliktfylld känsla. Här gäller det att våga sätta sig själv i första rummet då och då. Och inte minst: Var öppen för att närma dig och sätta ord på dina känslor för att öka din förståelse för hur just du fungerar.
Sätt gränser i anhörigskapet
En aspekt som Martina Nelson också beskriver i sin bok är att det kan finnas anledningar att sätta sunda gränser. Gränssättning är inte okomplicerat, så reflektion kring hur du ska göra blir extra viktigt.
— Du kan behöva sätta gränser i de fall ditt anhörigskap under längre tid går ut över ditt mående. Det är inte själviskt att sätta gränser, snarare är det ett sätt att värna om sin egen hälsa och på så sätt kunna stötta sin närstående över en längre tid.
Hon ger några exempel, alltifrån att känna sig överkörd gång på gång eller att det inte fungerar för att ni hamnar i samma hjulspår. Återigen blir det ett hållbarhetsperspektiv.
— Om du inte tar hand om dig själv kan en konsekvens bli att du inte håller på längre sikt, där du till slut inte kan hjälpa din närstående.
Läs även: Slipp den eviga kampen mot obehagliga känslor
Prioritera egentid
För en del kan det hjälpa att söka stöd. Socialförvaltningen ska enligt lag erbjuda stöd till anhöriga, vilket är reglerat i Socialtjänstlagen. Det kan handla om att träffa andra som är i en liknande situation, där ni kan lära av varandra och på så sätt minska känslan av ensamhet.
— Min erfarenhet säger att delade erfarenheter, till exempel genom gruppträffar, är A och O.
Martina Nelson säger att även om varje relation där man hjälper en anhörig ser olika ut, är behoven hos dem som hjälper rätt lika..
— Det finns de personer som klarar mycket stress och inte drabbas av psykisk ohälsa. Man talar då om en viss motståndskraft. Men även om du har en sårbarhet finns det mycket du kan göra själv. Du kan jobba med strategier för att hantera svåra tankar och känslor, ge dig tid till återhämtning, egentid och prioritera meningsfulla aktiviteter. Det är när man minst orkar, som man behöver det som mest. Även om det är då som det kan vara svårast att få till.
Martina Nelson tipsar: Värna din egen psykiska hälsa
- Lista sådant som får dig att må bra. Fundera på vilka aktiviteter du vill lägga till i ditt liv. Ta vara på den tid du har, även korta stunder är värdefulla.
- Planera in din tid och boka in saker som du kan se fram emot. Utmana tankar och känslor som står i vägen, såsom känslan av att du inte är värd att ta hand om dig. Var uppmärksam på självkritiska tankar och fundera över hur sannolikt det är att tanken stämmer. Försök att prioritera dig själv då och då.
- Vårda dina relationer, det kan vara att ta en fika, promenera eller gå på bio med någon du tycker om. En bra bot mot ensamhet är att umgås.
Källa: ”Vem hjälper den som hjälper?” av Martina Nelson (Bonnier Fakta)
Läs även: Psykologens råd: Stanna inomhus om det får dig att må bättre
Skapa hälsosamma rutiner
1. Sömn och vila
Det kan vara mycket som oroar dig som anhörig, och det är vanligt att sömnen påverkas. Men det finns saker du kan göra för att få en god natts sömn. Att vara aktiv på dagen och komma ut medan det är ljust kan påverka sömnen i positiv riktning. Även om du känner dig trött på dagen kan det finnas anledning att aktivera dig. Unna dig också tid för vila och återhämtning.
2. Rörelse
Fysisk aktivitet och träning är bra mot ångest och oro, och kan förbättra sömnen. Det kan vara en bra möjlighet att rensa tankarna. Tips: välj trappan framför hissen, ta en promenad, även kortare stunder räknas. Påminn dig själv om att du gör detta för din egen skull.
3. Mat
Är du stressad är det lätt hänt att hoppa över måltider och sötsuget sätter in. En del tröstäter för att hantera sina känslor. Att ha bra rutiner kring mat och fasta hållpunkter för måltider är viktigt för att orka och möta den stress och oro som anhörigskapet kan innebära.
Källa: ”Vem hjälper den som hjälper?” av Martina Nelson (Bonnier Fakta)
Martina Nelson
Ålder: 36 år
Gör: Psykolog, specialist i neuropsykologi, utbildad inom KBT.
Bor: Stockholm
Familj: Man och hund
Aktuell med: ”Vem hjälper den som hjälper?” (Bonnier Fakta). Pågående forskning om ADHD i kärleksrelationer.
