Det var under planeringen av sin första yogalärarutbildning som Veronica började intressera sig för stress på en djupare nivå. Hon upplevde sig själv som stressad, likt många av oss i en vardag där mycket händer. Även om hon verkligen brann för sin uppgift och tyckte att arbetet var glädjefyllt så märkte hon hur stressen började ta på henne.
— Trots att jag kunde så mycket om yoga räckte det inte för att hantera och möta stressen, säger Veronica Löwenbok.
Hon började läsa på om stress i alla dess former. Det var allt ifrån faktaböcker till onlinekurser inom det som så populärt kallas för ”embodiment” (förkroppsligande på svenska). När hon förstod att det var nervsystemet hon behövde förkovra sig i ramlade polletten ner.
— Det samband jag behövde var det som kallas för psykofysiologi. Nervsystemet var så tydligt bron mellan vår psykologi och vår fysiologi. Jag insåg att det här vill jag arbeta med resten av mitt liv!
Läs även: Kramar kan få oss att må bättre – det här händer i kroppen
Stort intresse för nervsystemsreglering
Veronica är aktuell med boken ”Nervsystemsreglering — kroppens nyckel till motståndskraft” och studerar till en master i emotionspsykologi vid Mittuniversitetet.
Nervsystemsreglering har de senaste åren börjat bubbla och fler och fler får upp ögonen för det, inte minst i USA. Men det finns också en baksida där fokus har varit snabba ”quick fixes” och övningar som sägs lugna vårt inre och vårt nervsystem.
Här vill Veronica nyansera bilden. För det finns ingen manual som passar alla, trots budskapen på Instagram eller andra sociala medier. De delar som är viktiga att ha på plats när vi talar nervsystemet skriver Veronica tidigt om i sin bok. Det är psykoedukation, trygghet, självmedkänsla, kroppen och relationer. Hon förklarar varför kunskapsdelen om nervsystemet är viktig:
— Forskning visar att psykoedukation, det vill säga kunskapen och förståelsen för hur vi fungerar, ger egenmakt. Du vill känna att du kan påverka din hälsa snarare än att vara ett offer för ditt mående. Livet är inte någonting som bara händer oss, utan vi kan påverka! Den insikten har gett mig mycket hopp.
Vad är nervsystemet?
Nervsystemet består av två huvudsakliga delar: det centrala nervsystemet och det perifera nervsystemet:
Det centrala nervsystemet omfattar hjärnan och ryggmärgen. Hjärnan är centrum för kognitiva funktioner, känslor, minne och kontroll av kroppens rörelser. Ryggmärgen fungerar som en kommunikationsväg mellan hjärnan och resten av kroppen och är också ansvarig för reflexer.
Det perifera nervsystemet består av alla nervceller som ligger utanför det centrala nervsystemet. Det inkluderar sensoriska nerver som skickar information från kroppens organ och vävnader till hjärnan och motoriska nerver som skickar signaler från hjärnan till muskler och körtlar.
Det perifera nervsystemet inkluderar också autonoma nervsystemet, som reglerar automatiska funktioner i kroppen – som hjärtrytm, matsmältning och andning – och somatiska nervsystemet, som kontrollerar frivilliga rörelser och sensationer.
Nervsystemet fungerar genom att överföra elektriska signaler och kemiska budbärare mellan olika delar av kroppen för att möjliggöra kommunikation och samordning av kroppens funktioner.
Sömn, rörelse och relationer
Det vi bland annat behöver bli varse är att hjärnan är en del av kroppen, de två delarna kan inte separeras. Veronica beskriver att nervsystemet har en stor potential och det finns möjlighet att hjälpa sig själv. Hon har ett budskap att förmedla:
— Ditt nervsystem är inte trasigt. Om det är svårt att komma ned i varv, så ge dig själv tiden, testa olika saker. Det du har svårt för är det du behöver träna på. Det är många som har utmaningar med hur de doserar eller på vilket sätt de aktiverar sig.
Men vad är då gynnsamt för nervsystemet?
— De tre viktigaste aspekterna för reglering är sömn, rörelse och relationer. Redan i livmodern läggs grunden för vårt nervsystems motståndskraft och sen påverkar vår relation till våra föräldrar. Men även om du har haft en tuff start kan du trygga och stabilisera ditt nervsystem i relationer med andra. Det behöver inte vara i samma relation som tidigare, utan det kan ske i nya relationer. Vi är tänkta att vara i relationer där vi blir bekräftade, sedda, validerade, uppskattade och älskade och det samspelar med vårt nervsystem.
Läs även: 6 enkla tips som hjälper dig att sova bättre
Ett motståndskraftigt nervsystem
Vi kan på olika sätt försöka bygga motståndskraft och en långsiktig förmåga att stå emot och återhämta oss från motgångar och kriser i våra liv. När det väl händer något är målet att kunna hantera det, utifrån ett helikopterperspektiv. Men att vi ständigt skulle vara i balans med ett välreglerat nervsystem är en utopi.
— Det är inte att vara människa, understryker Veronica.
Hon tar en händelse från sitt eget liv som exempel: Nyligen regnade det in genom taket, vilket till slut blev ganska dyrt. Då var det obekväma känslor som knackade på.
— Men jag blev inte knockad, även om jag önskar att det inte hade hänt. Ett motståndskraftigt nervsystem handlar om att ha en inneboende förmåga att ta sig tillbaka efter att man blivit överväldigad.
Men om det inte fungerar, vad kan ha hänt med vårt nervsystem då?
— Om vi har ett väldigt obalanserat nervsystem tappar vi kontakt med förmågan att kunna använda ett helikopterperspektiv när det händer saker. När stressen kommer ökar aktiviteten i amygdala, i vårt alarmsystem. Och då, när det regnar in genom taket, blir det kaos, panik, rädsla och ångest, säger Veronica och återknyter till den tidigare händelsen.
Hitta ditt sätt att reglera nervsystemet
Genom att göra bra saker för sig själv, där vi ”kroppar” mycket, sover bra och ser till att ha goda relationer, kan vi på naturlig väg skapa ett sinne och en kropp som klarar av motgångar. Men om vi känner en inneboende stress — vi kanske har smärtor i kroppen — då kan vi ha ett nervsystem som är mer eller mindre obalanserat. Då blir det ännu viktigare att ta hand om sig själv.
Ett sätt är att ha en undersökande attityd, för det finns inte en one-size-fits-all. Veronica ger några exempel på aktiviteter som kan verka positiva: Gör något du vet att du tycker om. Var kreativ, baka, gå på ett kulturevenemang. ”Kroppa” mer — vi kan inte ”tänka” oss till en förändring. Gör saker med kroppen. Minska dosen — gör inte tankevurpan att ”nu ska jag träna fem gånger i veckan” eller ”yoga 90 minuter per gång”. Börja med fem minuter, mindre kan vara bättre!
Samtidigt uppmanar hon oss att gå till oss själva: vad brukar jag tycka om? är en bra fråga att ställa.
— Vi behöver vara aktiva i vårt eget liv. Det finns inte en övning som passar alla.
Läs även: Andningsövningarna som hjälper dig läka, varva ner och hitta balans
Aktiviteter som reglerar
Nervsystemsreglering är något som kroppen gör av sig själv, det är självreglerande. Har vi däremot levt länge med ett stresstillstånd kan det påverka systemet negativt. Det blir svårare att reglera. Så kan fallet vara vid utmattning eller trauma.
— Den inneboende förmågan har rubbats. Och det är då vi med medvetna aktiviteter kan hjälpa till att påminna kroppen om att nu ska vi upp och nu ska vi ner.
Som exempel kan vi ta meditation. Är du jättestressad eller har ångest kan det vara väldigt stressande att försöka meditera eftersom ditt nervsystem är inställt på kamp eller flykt. Det du då kanske behöver är en snabb promenad eller att dansa till en rivig låt.
Din uppgift blir att agera detektiv. Det är lätt att tro att målet alltid är lugn och harmoni, men då finns en risk att vi blir besvikna.
Veronica påminner oss om det som kallas för toleransfönstret. Det finns ett optimalt spann där kroppen reglerar upp eller ned, beroende på vad som händer i ditt liv. Fungerar allt som det ska rör du dig inom det här spannet. Men det kan också vara så att du har väldigt hög anspänning i kroppen, och då rör du dig utanför toleransfönstret. Det kan vara att du slår i taket och har en obalans som kan vara svår att bryta.
Vi vill vara i toleransfönstrets spann.
Viktigt att känna efter
Veronica påpekar att även om vi mår bra ska vi fortsätta att leva på ett sätt som resulterar i god hälsa. Vi ska inte vänta på en krasch och först då agera hälsosamt.
— Den friske mannen har tusen önskningar och den sjuke bara en, citerar hon.
Är vi väldigt stressade vill vi gärna komma ned i varv, men det kan kännas svårt. Faktum är att du behöver anpassa dig efter den gas som du just nu trycker på.
— Du behöver långsamt sänka aktivitetsnivån. Kanske går du ut och springer, kanske gör du stark yoga eller lyfter lite skrot på gymmet. Efter det kan du göra mjuka rörelser eller skriva reflektion. Du kanske gör en gående meditation. Så att du inte går från gas, gas, gas till tvärstopp, för det kommer nervsystemet få panik av. Det handlar inte om att gå från hundra till noll, utan något däremellan, till exempel från hundra till åttio, sedan till femtio.
En dos tålamod kan behövas när du vill hjälpa ditt nervsystem. Med kunskap om hur just du fungerar kan du nysta fram strategier som är hjälpsamma.
— Jag brukar säga att medveten handling skapar klarhet och vi kan inte tänka oss till klarhet, det sker via kroppen. Våga ställa frågan: hur kändes den där promenaden på 15 minuter? Kanske känner du dig stark i kroppen? Eller var det för mycket?
Läs även: Stilla yoga med Cecilia Fredriksson: Avkopplande egentid
Tips för att upp- eller nedreglera
Veronica delar med sig av några hjälpsamma tips. Testa dig fram och se vad som fungerar för dig.
- Yoga! Det kan du göra både snabbt och starkt, eller mjukt och långsamt.
- Bada och basta.
- Måla eller gör något annat pyssel.
- Dansa, passa på att ta fram dina bästa låtar.
- Sitt rygg mot rygg med en annan person och andas tillsammans.
Veronica Löwenbok
Ålder: 36
Gör: Yogalärare i Everyday Yoga School och erbjuder samtal och rörelseterapi med enskilda klienter.
Aktuell: med boken Nervsystemsreglering – kroppens nyckel till motståndskraft. Veronica Löwenbok har också släppt en onlinekurs som heter Kalibrera din inre kompass – onlinekurs i nervsystemsreglering.
