Text: Eva Boholm
Foto: Stefan Tell
Har du någonsin funderat över vad det var som brukade ta livet av våra förfäder på savannen? Det var inte cancer, stroke och hjärt-kärlsjukdom, som ju brukar ta kål på oss nutidsmänniskor. Nej, i nästan alla generationer människor som levt på jorden dog hälften före tonåren av svält, olyckor, blodiga möten med vilda djur samt av virus- eller bakterieinfektioner.
LÄS ÄVEN: Så mår 13-åriga Laika – uppväxt med 100 procent skärmtid
Som genom ett mirakel utvecklade vår kluriga hjärna starka skyddsmekanismer mot de dödligaste hoten på savannen: Vi utrustades med ett paniksystem som fick både hjärtat och benen att rusa vid faror. Vi proppade i oss när det bjöds på jaktbyten eller smarriga frukter. Och vi kopplade av så fort vi hade möjlighet. Moder natur ville nämligen inte att vi skulle slösa med livsviktig energi. Dessutom spolades farliga stresshormoner bort när vi fick vila vid lägerelden.
De här instinkterna finslipades under tusentals år — det var bara de individer som var allra duktigast på överlevnad som kunde föra sina gener vidare. Dessa individer är vi ättlingar till och vi är i praktiken oförändrade sedan savannens dagar.
— Våra överlevnadsmekanismer är lika starka och styrande nu som då, säger psykiatrikern Anders Hansen, författare till boken Depphjärnan — varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?
Anders Hansen om varför vi är så ångestfyllda
Vi behöver inte längre dessa beteenden för att överleva. Ändå har hjärnan inte kunnat släppa och slappna av från farorna på savannen.
— Trots att hjärnan är en så sinnrik konstruktion är den faktiskt ganska trög, fortsätter Anders Hansen. Den har inte fattat att det som förr hjälpte oss att överleva nu kan leda oss till en för tidig död. Idag är det betydligt fler som dör av fetma än av svält. Och stresshormoner, som förr räddade oss från faror, ger idag upphov till både fysiskt och psykiskt lidande. Trots att vi har det så bra känner vi oss ständigt jagade och ångestfyllda. Många lider dessutom av depression, som ofta utlöses av långvarig stress.
LÄS ÄVEN: Dopaminfasta över helgen – fredag kväll till måndag morgon
Om vår hjärna är så smart, varför ser den då inte till att vi upplever mer lugn och välbefinnande?
— Hjärnan är utvecklad för överlevnad och fortplantning, inte för att leverera lyckokänslor och harmoni — tvärtom! Amygdalan, en viktig del av hjärnans larmsystem, älskar att söka fel i omgivningen och skrika ”VARG!” i tid och otid. För det mesta är det falsklarm, men det tycker hjärnan är helt okej. Hellre att amygdalan jagar upp oss för mycket än för lite. I den farliga värld som hjärnan utvecklades för var stress en av de starkaste överlevnadsmekanismerna, förklarar Anders och fortsätter:
— Vår hjärna och kropp är skapta för att hantera växlingar mellan stress och avkoppling, svält och överflöd, fysiska utmaningar och vila. Kroppens funktioner går ut på att balansera dessa tillstånd så att de inte skadar kroppen.
LÄS ÄVEN: Ditt scrollande kan skada dina relationer: Så här blir du kvitt mobilberoendet
Stresshormonerna stannar kvar i kroppen
Hur kan hjärnan ha koll på allt?
— I hjärnan finns ett slags central för datainsamling från yttre intryck och från kroppens inre. Den heter insula och läser av tillståndet i kroppens alla delar — puls, blodtryck, blodsocker, olika hormonnivåer och så vidare. I insula smälter vår yttre och inre värld samman, och baserat på detta skapar hjärnan känslor för att försöka putta våra beteenden mot sådant som hjälpt oss överleva. När du känner hunger vill du äta, rädsla gör att du vill fly, ilska gör dig beredd att slåss. Känner du dig krasslig och låg vill du dra dig undan. Känslor är helt enkelt hjärnans verktyg för att få oss att bete oss överlevnadsmässigt. Någon annan funktion har de inte, förklarar Anders.
Vad vill hjärnan att vi ska göra när vi känner ångest och stress?
— Den vill att du ska sätta dig i säkerhet! Att dra på sitt stressystem i onödan och se faror överallt tolkar vi idag som ångest. När stressystemet slås på superstarkt och vi känner ett överväldigande behov av att rusa iväg, då upplever vi en panikattack, förklarar Anders Hansen och fortsätter:
LÄS ÄVEN: Därför kan du inte sluta scrolla – och så här påverkar det din hjärna
— När våra förfäder befann sig öga mot öga med en livsfara pumpade kroppen ut stresshormoner som adrenalin och kortisol för att ge musklerna kraft att springa eller slåss. Om personen överlevde attacken rensade kroppen senare ut stresshormonerna och istället utsöndrades lugn och ro-hormoner. Hon återhämtade sig och var snart fit for fight igen. Men hos oss moderna människor sker inte denna utrensning, eftersom vår livssituation sällan ger signaler om att faran över. Stresshormonerna fortsätter att flöda i kroppen, vilket kan leda till inflammatoriska tillstånd i kroppen samt depression.
Studier visar att cirka en tredjedel av alla depressioner är kopplade till inflammatoriska processer i kroppen. Inflammation är inte farligt i sig, vi skulle inte överleva utan det. Men systemet har aldrig utvecklats för att stå på så länge som det gör idag.
LÄS ÄVEN: Terapeutens 8 tips för att motverka stress – Ta kommando över din tid
Så överlistar du din ångest
Genom att förstå vår biologi och evolutionära utveckling kan vi lättare förstå varför hjärnan fungerar som den gör. Inse att det är friskt snarare än sjukt att känna ångest och depression.
Kom ihåg att för din hjärna är ångest och depression en gudagåva som hjälpt mänskligheten att överleva!
Få tillräckligt med motion
Fysisk aktivitet är en effektiv krockkudde mot depression. En lång rad neurobiologiska mekanismer sker när vi motionerar. Endorfiner utsöndras, larmberedskapen sänks i bland annat amygdala, stresshormonet kortisol regleras.
Sök sällskap
Historiskt sett var ensamhet en katastrof, ett dödshot på savannen. Därför kan ensamhet och isolering trigga kroppens stressystem även för oss nutidsmänniskor. Att bryta sin ensamhet genom att söka upp och ingå i sociala sammanhang var, enligt en studie i Australien, kopplat till kraftigt ökade chanser att tillfriskna från depression.
LÄS ÄVEN: 9 örter som gör dig lugn: Naturlig lindring mot ångest och oro
Andas lugnt och djupt
Genom att andas lugnt under en stund signalerar kroppen till hjärnan att allt är lugnt. Andas in under fyra sekunder och ut under sex sekunder.
Sömn – rena hjärntvätten
Anders Hansen kallar sömn för natt-terapi eftersom en natts sömn ofta tar udden av stress och negativa känslor. Under REM-sömnen ökar aktiviteten i amygdala – samtidigt som nivåerna av stresshormonet noradrenalin sjunker! Hjärnan kan då bearbeta jobbiga känslor utan att stressa kroppen. Du vaknar och känner att det som du var så orolig för egentligen inte var så farligt.
Sök hjälp om ångesten blir för svår
Om ångest och depression orsakar dig stort lidande och begränsar ditt liv finns det hjälp att få! Även om dessa känslor är helt naturliga och inte innebär att du är ”trasig” är det svåra känslor att hantera.
LÄS ÄVEN: Så försvann Sebastians stress och nedstämdhet – utan antidepressiva
Det här är Anders Hansen
Ålder: 47 år.
Yrke/Titel: Överläkare i psykiatri, tv-profil, föreläsare, författare.
Aktuell med: Nya boken Depphjärnan – varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?
Bor: På Östermalm i Stockholm.
Familj: Mamma och bror.
Fritidsintressen: Läsa böcker, spela gitarr, motionera.
Se vad Hälsa mer har skrivit om psykologi