Text: Redaktionen
Intresset för antiinflammatorisk kost växer i takt med att studier antyder att socker, gluten och mejeriprodukter kan påverka balansen mellan ett fungerande och ett överaktivt immunförsvar. Risken är stor att man får en autoimmun sjukdom, som gör att kroppen angriper sin egen vävnad eller som bidrar till kronisk inflammation, vilket är fallet vid artros.
Om de inte behandlas kan de så småningom leda till en låggradig, kronisk inflammation. Något som i sin tur kan öka risken att drabbas av diabetes, cancer, hjärtsjukdomar, stroke och demens senare i livet.
Artros är en inflammatorisk sjukdom som gör att ledbrosket gradvis bryts ner främst i knän, höfter, fingrar och tår.
– Värkande leder kan komma som en bieffekt av autoimmun sjukdom hos dem som har ett överaktivt immunförsvar och kronisk inflammation, säger Maria Berglund Rantén, certifierad näringsmedicinare.
LÄS ÄVEN: Därför gör det ont i axlarna – och tipsen som lindrar smärtan
Undvik mat som driver inflammation
Inflammationen är en naturlig del i immunförsvarets försök att reparera skador eller bekämpa onda inkräktare, till exempel proteiner i viss mat eller mikrober som bakterier, svamp och virus. Det viktiga är att ta reda på vad som triggar kroppen att skada sig själv och se till att systemet kommer i balans igen så att inte inflammationen orsakar sjukdomar längre fram.
Maria Berglund Rantén, som länge intresserat sig för kronisk smärta och autoimmun sjukdom, ser ett tydligt samband mellan tarmflorans kvalitet och värkande leder.
— Sjuttio till åttio procent av immunförsvaret sitter i tarmens slemhinnor. De måste fungera optimalt om inflammationen ska hållas i schack, hävdar hon.
Det finns ingen perfekt kostplan som botar alla. Men många av hennes klienter har blivit friska sedan de följt rådet att undvika processad mat med olika tillsatser, mejeriprodukter, spannmål och socker, som alla tycks elda på inflammationer i kroppen. Även margarin, solrosolja och majsolja går bort, eftersom de innehåller höga halter av omega 6 som driver inflammation, understryker hon.
Artrossmärtan försvann på två veckor
Enligt Maria Berglund Rantén ligger räddningen i en total omläggning av kosten — sundare livsstil, regelbunden fysisk träning och antiinflammatoriska kosttillskott som probiotika, gurkmeja och omega 3.
— Ibland kan vändningen komma fort. För några veckor sedan kom en kvinna tillbaka och var lyrisk för att hon inte längre kände av den artros hon haft i fingrarna under ett tiotal år. Hon hade blivit smärtfri efter två veckor på sin nya kost.
Hennes klienter får i stora drag rådet att ersätta sitt dagliga kosthåll med grönsaker som växer ovan jord i regnbågens alla färger, bär, nötter, frön, baljväxter, avokado och olivolja. Och att förhöja smaken på maten med gurkmeja, vitlök, oregano, rosmarin och ingefära, som samtliga anses ha antiinflammatorisk effekt.
— Alla som laddar kroppen med skräpmat befinner sig i riskzonen. Om man dessutom har fel balans i tarmfloran, mikrobiella infektioner, tänker negativt och stressar mycket kan man drabbas av läckande tarm. Då räcker det inte med att utesluta inflammationsdrivande mat.
— Skadorna på tarmens slemhinnor kan ibland vara så stora att de drabbade behöver kosttillskottet glutamin, en aminosyra som finns naturligt i kroppens vävnader och reglerar syra-basbalansen. Glutamin hjälper till att läka tarmväggen så att den fungerar som den ska.
LÄS ÄVEN: Sofia Åhman tipsar: Bli kvitt artrossmärtan med 5 enkla övningar
Letar efter grundorsaken till smärtan
Maria Berglund Rantén ser det som ett privilegium att få jobba med funktionell medicin. I motsats till skolmedicinen, som ofta enbart behandlar symtomen, kan hon likt Sherlock Holmes söka svar på frågor som: vad är det i kosten som den här individen inte tål, hur tuggas maten, finns det tillräckligt med magsyra, hur ser tarmfloran ut, kan kroppen tillgodogöra sig olika näringsämnen?
Till sin hjälp har hon även blodtester som skickas till ett labb i England för att analysera antikroppar mot viss mat, som gluten, korsreaktioner, autoimmunitet och sjukdomsframkallande mikrober.
– Det gäller att hitta grundorsaken till smärtan och attackera den. Många tål till exempel inte gluten, andra kan få korsreaktioner mellan gluten, havre, mejeriprodukter, ris, hirs och majs.
LÄS ÄVEN: Artros och ledvärk: Vi reder ut 10 vanliga myter
Smärtan upphör utan inflammationsdrivande mat
Hon är ingen sagofe som trollar fram snabba lösningar. Att lägga om kosten kan ta tid, och många tycker att de tre första månaderna är jobbiga. Men efter ett år har de flesta kommit så långt bort från den person de var att det känns självklart att välja de goda alternativen, betonar hon.
— Det räcker tyvärr inte att göra en storstädning och sedan äta som vanligt. Systemet måste underhållas om man vill bli smärtfri för gott. De flesta som väljer bort den inflammationsdrivande maten kan räkna med att smärtan upphör så småningom.
Maria Berglund Rantén fyller sitt skafferi med grönsaker, mest sådana som växer ovan jord, men också morötter, rödbetor, sötpotatis och kall potatis. Hon äter bär, lite frukt, nötter, fröer, animaliskt protein från främst vilt, fågel, skaldjur och fisk och fetter som kallpressad olivolja, kokosolja, kokosgrädde och smör.
— Vi är alla olika, och jag mår som bäst när jag följer den dieten, säger hon.
LÄS ÄVEN: Lindra artros med enkelt träningspass under 20 minuter
Testa den antiinflammatoriska tallriksmodellen
Prova att helt utesluta socker, gluten, alkohol och mjölkprodukter i minst två veckor och följ Marias tallriksmodell varje dag. Det innebär att dina dagliga måltider ska innehålla:
50 procent grönsaker som växer ovan jord, till exempel bladgrönsaker, groddar, sockerärter, gröna bönor, avokado, grönkål, blomkål, broccoli, sparris, fänkål, paprika, squash och pumpa. Lök i alla former gör också gott för magen.
25 procent nötter och frön, till exempel valnötter som innehåller omega 3. De som mår bra av baljväxter kan även inkludera bönor och kikärter.
12,5 procent kokos- och kallpressad olivolja, som innehåller bra fetter.
12,5 procent morötter, rödbetor, kålrot, jordärtskocka eller gröna bananer. Kokt, nedkyld potatis bidrar med resistent stärkelse som omvandlas till mat åt magens goda bakterier.
Träning vid artros
Studier visar att träning förbättrar styrka, kondition och balans vid artros och att regelbunden motion leder till minskade besvär och bättre livskvalitet. Ju starkare du blir och ju bättre kondition du får, desto mindre är risken att få ont.
Den som är överviktig kan behöva stöd för att gå ner i vikt och minska sina ledbesvär. Idag finns även artrosskolor runtom i landet. Innehållet följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer vid grundbehandling av artros.
LÄS ÄVEN: Rätt mat och motion – bästa medicinen mot artros
Det här ska du undvika att äta vid artros
- Mjölkprodukter, som yoghurt, ost, filmjölk, creme fraiche, gräddfil.
- Transfetter, friterad mat, margarin.
- Majsolja, solrosolja.
- Socker.
- Raffinerat spannmål som vitt mjöl, bröd, pasta, ris.
LÄS ÄVEN: Mia Rodhborn om sin artros: ”Jag kände mig väldigt ofta dum och otillräcklig”
Vad är artros?
Artros är en smärtsam inflammatorisk ledsjukdom där ledbrosket gradvis bryts ner. Den orsakas av en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av brosket i lederna. Ledbrosket bryts ner så att det till sist skaver mot benpiporna. Artros i knäna gör ibland så ont att man knappt kan gå.
Sjukdomen drabbar upp till en fjärdedel av västvärldens befolkning över 45 år. Vanligast är artros i höfter eller knän, men även fot- och fingerleder kan drabbas.
Övervikt och stillasittande är kända riskfaktorer. Sjukdomen kan också delvis vara ärftlig, och idrottsskador i unga år kan öka risken att drabbas senare i livet.
Diabetes kan dubbla risken för allvarlig artros.
Forskare har även sett en koppling mellan metabolt syndrom och artros, vilket stärker misstanken om att artros kan ha en koppling till ämnesomsättningen.
LÄS ÄVEN: Nina lindrade sin artros med naturläkemedel: ”Jag hade tappat hoppet”