Klimakteriet påverkar kroppen mycket mer än vi själva förstår innan vi upplever det. Klimakteriet och tiden före och efter är en högst individuell resa som vi kan ha helt olika upplevelser av. Vissa märker knappt av det, medan andra har stora besvär.
Några av de vanligaste symtomen som de flesta känner till är vallningar, svettningar och oregelbunden mens. Men vad många inte vet är att det som händer i kroppen under klimakteriet för många kvinnor leder till en rad andra psykologiska och fysiska besvär.
När de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron minskar påverkas kroppen på en mängd olika sätt av detta. Blodfetterna ökar och många lägger på sig kilon runt magen, vilket höjer risken för hjärt- och kärlsjukdom. Risken för benskörhet, att skelettet blir svagare, ökar. Sömnen blir sämre och många väcks av svettningar på natten.
Den dåliga sömnen påverkar psyket samtidigt som sjunkande östrogenproduktion i sig kan sänka humöret. Många vittnar om nedstämdhet och olustkänslor.
Läs även: Så tar du dig igenom förklimakteriet – med hjälp av små livsstilsförändringar
Stress under klimakteriet
En förståelse för vad som händer i kroppen kan göra det lättare att både upptäcka och hantera besvären. För vi kan både göra förändringar i vår livsstil som kan underlätta och söka hjälp för att få hormoner i mer balans.
— Genom att få balans på hormonerna kan du faktiskt må bättre, menar professor Kerstin Brismar, som arbetat som gynekolog och forskat kring en mängd livsstilssjukdomar som övervikt, diabetes och hjärt- och kärl-sjukdomar.
Många kvinnor lider av någon form av hormonell obalans idag och relativ östrogenbrist och insulinresistens är de vanligaste. Just vår stressade livsstil, med högt tempo och höga krav och lite tid för återhämtning utgör ett allvarligt hot mot vår hälsa och vårt mående, berättar Kerstin Brismar.
Läs även: Den livsviktiga pausen – det här händer om du inte saktar ner
— När vi utsätts för långvarig negativ stress och sover för lite under en längre tid stiger stresshormonet kortisol och insulin fungerar sämre. När dessa hormoner ökar samlar vi på oss fett och midjemåttet ökar, vi går upp i vikt helt enkelt, även blodsocker, blodfetter och blodtryck ökar, säger Kerstin Brismar.
Kring klimakteriet är det kanske viktigare än någonsin att stressa ned. Vi blir mindre stresståliga när nivåerna av progesteron och östrogen sjunker.
— Om du sover för lite, stressar för mycket, rör på dig för lite och äter fel gör det att din hälsa blir sämre. Det orsakar också hormonkaos i kroppen, säger Kerstin Brismar.
Östrogenbehandling vid klimakteriebesvär
Riskålder för många sjukdomar är de år då östrogenet minskar i kroppen.
— Östrogenet skyddar oss från många sjukdomar, ger välmående och bättre sömn. Den hormonella obalansen gör att vi förlorar skyddet och risken för diabetes ökar och kolesterolet stiger, vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Om klimakteriebesvären är starka och beror på hormonsvikten hjälper hormonbehandling allra bäst, menar Kerstin Brismar.
— Kvinnor bör inte vara rädda för östrogenbehandling. Östrogen hjälper lokalt mot torra slemhinnor och urinvägsinfektioner och riskerna är låga med östrogenbehandling med plåster, gel eller spray på huden. Man sover bättre, får tillbaka energi och kom-ihåg och mår bättre. Diskutera med din gynekolog om risker och fördelar med östrogen. Man kan hålla på jättelänge, tills man är 80, det går bra!
Läs även: Sex i klimakteriet: ”Kvinnor kan uppleva saker män bara kan drömma om”
Klimakteriets 3 faser
Fas 1
Förklimakteriet, eller perimenopaus, kallar man tiden från det att man börjar känna av att våra könshormoner fluktuerar, främst progesteron och östrogen, något vi upplever som väldigt olika. Många får känslomässiga förändringar, samtidigt som mensen också bli mer oregelbunden och riklig och kan komma tätare. Vissa blöder så rikligt att de kan drabbas av järnbrist. Senare i fasen kan blödningarna i stället komma med glesare intervall.
Fas 2
När könshormonerna, främst östrogen och progesteron, börjar sjunka kommer man in i det egentliga klimakteriet, menopausen. De flesta kvinnor får sin sista mens mellan 45 och 55 års ålder. Men det finns ett stort individuellt spann, vissa hamnar i menopausen vid 45, andra vid 65. Här ökar ofta de typiska symtomen som oregelbundna blödningar och att man känner av värmevallningar och svettningar, humörsvängningar, torra slemhinnor i slidan, ögonen och munnen. Den dåliga sömnen kan göra att man känner sig trött och nedstämd. Klimakteriet brukar börja något år innan den sista menstruationen och pågår för de mesta något år efter det att mensen försvunnit helt.
Fas 3
Postmenopausen är trots namnet ingen paus, utan ett permanent tillstånd av att man har lägre halter av könshormoner i kroppen. De permanent låga hormonnivåerna gör att man får dras med vissa klimakteriebesvär som torra och sköra slemhinnor, med ökad risk för urinvägsinfektioner, trängningar och inkontinensproblem, minskad sexlust, sveda eller smärta vid samlag. Östrogenbristen kan också orsaka ledvärk. Östrogenet fortsätter sedan att sjunka livet ut men inte lika kraftigt som under klimakteriets första faser.
Läs även: Här kan du träna bort klimakteriebesvären: ”Det är fantastiskt att se framstegen”
Lindra klimakteriebesvär med naturlig hormonbalans – 3 steg
Steg 1: Kosten
Riskålder för många sjukdomar är de år då östrogenet minskar i kroppen. Östrogenet skyddar oss från många sjukdomar, ger välmående och bättre sömn. Sjunkande östrogennivåer ökar även risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom.
Men det finns platser i världen, så kallade blå zoner, där en stor del av befolkningen blir 100 år eller äldre. Kvinnorna är friska, pigga och vitala utan östrogen. De röker inte, är fysiskt aktiva, och stressar inte. De äter något som vi kallar antiinflammatorisk kost, örter, fet fisk, olivolja, nötter och fröer, frukt och grönt och mycket lite rött kött.
– De äter också sojaprodukter från växtriket som har östrogenliknande effekter som forskare tror kan bidra till deras välmående i så hög ålder, säger Kerstin Brismar.
Läs även: Maria Borelius äter antiinflammatoriskt: Jag blev smärtfri och energifylld på några veckor
Steg 2: Träningen
Motion är bästa skyddet mot en rad problem som många kvinnor upplever under olika faser av klimakteriet. Regelbunden motion hjälper dig att balansera systemen, den är avstressande, uppiggande och gör att vi koncentrerar oss bättre.
Dessutom förebygger träning en rad problem som kan uppstå i framtiden, som benskörhet, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Studier visar att yoga, akupunktur och mindfulness kan ha positiv effekt på klimakteriebesvär.
– Bästa sättet att få ordning på hormonerna är att röra på sig, förutom bra kost, säger Kerstin Brismar.
Läs även: Yoga bort dina klimakteriebesvär med 4 enkla övningar
Steg 3: Stressen
Stress påverkar inte hur tidigt eller sent du hamnar i perimenopausen. Det kan däremot ha en inverkan på hur du upplever besvären. Kvinnor måste bli bättre på att ta hand om sig själva och hantera stress, menar Kerstin Brismar.
Se över din vardag och fundera över hur och vad du prioriterar. Det inkluderar även sömn och återhämtning.
Sök hjälp om du mår dåligt
Idag finns bra hjälp mot klimakteriebesvär och ingen behöver lida i onödan. Besvären behandlas genom att ersätta det östrogen som kroppen inte längre tillverkar.
Fytoöstrogener – hormonfri hjälp
Fytoöstrogener är ett brett begrepp på ämnen som finns i olika växter. Deras kemiska innehåll liknar kroppens eget östrogen och kan därför ge hormonliknande effekter hos både kvinnor och män. Det finns i en mängd olika råvaror från växtriket, så som nötter (mandlar och valnötter) och fröer (linfrön, solrosfrön och sesamfrön), frukt (äpplen, granatäpple, jordgubbar, tranbär, vindruvor), grönsaker (morötter, linser, groddar) och sojaprodukter (sojabönor, tofu, misosoppa).
Preparat med fytoöstrogener finns även receptfritt i kapslar eller tabletter på apoteket. Bäst dokumenterat är idag Femarelle som är ett kosttillskott och finns i tre olika varianter. Femarelle innehåller extrakt av fermenterad soja med i soflavoner som ger samma fördelar som östrogen, men ökar inte risken för blodproppar och bröstcancer. Andra växtbaserade alternativ innehåller extrakt av rödklöver, linfrö, läkesilverax och salvia.
Läs även: Gunilla blev kvitt humörssvängningarna – tack vare saffran
Om du funderar över hormoner:
Hormoner, HRT
Vid HRT, hormone replacement therapy, ersätter man de hormoner (östrogen och progesteron) som kroppen inte tillverkar tillräckligt av med läkemedel. Östrogenet i HRT är nästan alltid kroppseget (bioidentiskt). Det tas nästan alltid i kombination med syntetiskt progesteron, gestagen.
Bioidentiska hormoner
Skillnaden här är att även progesteronet är kroppseget (bioidentiskt). Bioidentiskt progesteron finns inte som ordinarie läkemedel mot klimakteriebesvär och kan bara skrivas ut på licens.
Lokalt östrogen
Det finns också läkemedel som enbart verkar lokalt på slemhinnorna i underlivet, till exempel, vaginalkräm och slidpiller. Lokal östrogenbehandling hjälper mot torra slemhinnor och urinvägsinfektioner. Det finns både receptbelagda och receptfria varianter. De flesta innehåller östriol och östradiol (som båda tillhör gruppen östrogener). Östriol är ett svagt östrogen. Östradiol är ett medelstarkt östrogen.
Plåster, piller eller sprej?
Det finns en rad olika sätt att få hormonbehandling – tabletter, plåster, gel, salva, spiral och sprej (som sprejas på huden) – och i många olika kombinationer. Vilken behandling som kan bli aktuell beror på vad du har för symtom, i vilket skede av klimakteriet eller förklimakteriet du är och om du har några riskfaktorer som måste beaktas.
Mer info på 1177.se
Hos vårdguiden kan du läsa om alla produkter och behandlingar som finns, hur de fungerar och om eventuella biverkningar och risker.
